Det krävs tillstånd för att kamerabevaka platser dit allmänheten har tillträde på en vårdinrättning oavsett om vårdgivaren är offentlig eller privat. I den här vägledningen har vi samlat information om vad vårdgivare som vill kamerabevaka på vårdinrättningar behöver tänka på.
Behöver ni söka tillstånd? Ja, troligtvis.
Om kamerabevakningen är tillståndspliktig beror på var i lokalerna den ska bedrivas. Det är endast kamerabevakning på platser dit allmänheten har tillträde som är tillståndspliktig. Exempel på sådana platser är entréer, väntrum, korridorer och ambulanshallar. Begreppet plats dit allmänheten har tillträde ska tolkas vitt i kamerabevakningslagens mening. Det gäller inte minst på vårdinrättningar, vars verksamhet riktar sig till allmänheten, dit vem som helst kan söka sig och där patienter vistas tillsammans med anhöriga eller andra. Gränsdragningen om allmänheten har tillträde till en plats eller inte är i vissa fall komplicerad. Att dörrar är låsta och tillträdet rent fysiskt är begränsat behöver inte innebära att allmänheten inte har tillträde till en plats.
Läs mer om när ni behöver söka tillstånd
Ansök om tillstånd till kamerabevakning
Om ni inte behöver söka tillstånd
Om kamerabevakningen ska ske på platser i verksamheten dit allmänheten inte har tillträde behövs inget tillstånd. Det handlar ofta om platser där endast ett begränsat antal på förhand bestämda personer vistas. I så fall har allmänheten i regel inte tillträde till platsen men omständigheterna i det enskilda fallet måste alltid beaktas. Exempel på sådana platser är undersökningsrum och personalutrymmen. Att kamerabevakningen är tillståndsfri innebär att den som är personuppgiftsansvarig måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen på eget ansvar. IMY kan inleda tillsyn för att granska om kamerabevakningen är tillåten och kan besluta om korrigerande åtgärder om reglerna inte följs, till exempel sanktionsavgift.
För alla som vill kamerabevaka
Överväg andra åtgärder i första hand
Med tanke på att integritetsintresset ofta är högt på en vårdinrättning bör ni fundera på om det är rimligt att vidta mindre ingripande åtgärder än kamerabevakning för att uppnå det aktuella syftet. Skulle ni till exempel kunna låsa in värdefull utrustning, förbättra belysningen på centrala platser, bygga om ytor som har skymd sikt, införa väktarrondering eller liknande? Kamerabevakning kan självklart behövas ibland, som ett komplement till övriga åtgärder.
Väger behovet av att kamerabevaka tyngre än integritetsintresset?
Ni måste ha ett berättigat intresse av att kamerabevaka. Att vilja förebygga, upptäcka och utreda brott eller ordningsstörningar kan vara ett sådant intresse. Det måste då finnas ett reellt problem på platsen. Ni kan inte sätta upp en kamera i rent förebyggande syfte. Det är viktigt att ni har dokumenterat vad som hänt och var, vilken tid på dygnet och varför andra alternativ inte har hjälpt. Intresset av att kamerabevaka väger tyngre ju mer brottslighet som ni kan visa har inträffat.
Ni måste alltid göra en intresseavvägning mellan bevakningsintresset och integritetsintresset. Den bedömningen ska göras oavsett om det gäller tillståndspliktig eller inte tillståndspliktig kamerabevakning.
Vid bedömningen av integritetsintresset ska ni ta särskild hänsyn till
- hur bevakningen ska utföras
- om teknik som främjar skyddet av enskildas personliga integritet ska användas
- vilket område som ska bevakas.
All kamerabevakning innebär ett integritetsintrång och just på sjukhus och andra vårdinrättningar väger integritetsintresset tungt. Personerna som bevakas är ofta i en utsatt situation och besöker platsen när de är i behov av vård. Integritetsintresset kan dock variera mellan olika platser i verksamheten. Integritetsintresset väger till exempel tyngre i ett väntrum där besökare ofta sitter en längre stund jämfört med en entré där personer endast bara passerar eller vistas en kortare tid.
Om ni vill kamerabevaka på en integritetskänslig plats, som ett väntrum på ett sjukhus, kan ni vidta åtgärder för att göra kamerabevakningen mindre integritetskänslig. Ni kan till exempel anpassa bevakningen och bara bevaka i realtid, vilket anses mindre kränkande än om bildmaterial spelas in och sparas. Ni kan också anpassa tiderna och bara bevaka under natten när det är färre människor som rör sig på platsen.
Ljudinspelning eller ljudavlyssning är särskilt integritetskänsligt och i de flesta fall inte tillåtet. Undantag gäller dock realtidsbevakning med porttelefonkameror då ljudupptagning i regel är tillåtet under pågående samtal.
Informera om bevakningen
Om ni kamerabevakar är ni skyldiga att informera om det. Det ska framgå tydligt av skyltar vid platsen vilka områden som kamerabevakas. Av skylten ska det på ett begripligt och lättillgängligt sätt finnas information om bland annat ändamålet med bevakningen och kontaktuppgifter till den personuppgiftsansvariga. Det finns också ytterligare information som bör framgå och saker ni behöver tänka på.
Lagringstid och behörighet
Det finns också regler att följa om hur ni hanterar filmmaterialet. Ni får till exempel inte spara det längre än nödvändigt och ni måste se till att så få personer som möjligt har åtkomst till det.
Förhandla med facket
Tänk på att det under vissa förutsättningar finns en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med arbetstagarorganisationer i enlighet med 11–14 §§ i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) i samband med att ni överväger att börja kamerabevaka. Om ni ska söka tillstånd måste förhandlingen först vara avslutad.