Personuppgiftsbiträdesavtal
Vad är ett PUB-avtal och när behövs det?
Ett PUB-avtal är ett avtal som behövs mellan den som är personuppgiftsansvarig, det vill säga den som bestämmer varför och hur personuppgifter behandlas, och personuppgiftsbiträde, den som behandlar personuppgifter på uppdrag av den personuppgiftsansvariga. Ett PUB-avtal behövs alltså när en extern part hanterar personuppgifter för den personuppgiftsansvarigas räkning. Det kan exempelvis handla om molntjänster, andra lagringstjänster, it-support och lönessystem.
Den personuppgiftsansvariga anlitar ofta ett personuppgiftsbiträde som utför hela eller delar av personuppgiftsbehandlingen. Både den personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträdet kan vara en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ. Personuppgiftsbiträdet är dock alltid någon utanför den egna organisationen. När ett personuppgiftsbiträde ska användas och när avtal behövs regleras i artikel 28 i dataskyddsförordningen (GDPR).
När kan ni använda ett personuppgiftsbiträde?
Det är vanligt att personuppgiftsansvariga anlitar biträden för att utföra en viss personuppgiftsbehandling för att använda biträdets specifika expertis eller erfarenhet som den personuppgiftsansvariga saknar i sin organisation.
Exempel då biträde anlitas
Exempel- Läsarna av ett vetenskapsmagasin får varje månad ett exemplar av tidningen i sin brevlåda. Tidningsutgivaren anlitar ett biträde som sköter administrationen av prenumerationerna och leveransen av tidningen.
- Ett marknadsföringsföretag skickar på uppdrag av en frisörkedja reklam till frisörkedjans kunder.
- Ett företag anlitar en molntjänstleverantör som lagrar och analyserar personuppgifter åt företaget.
När kan ni använda ett underbiträde?
Ett personuppgiftsbiträde som har fått i uppgift att utföra en personuppgiftsbehandling åt en personuppgiftsansvarig kan ibland behöva hjälp med uppgiften och anlitar ett underbiträde.
Exempel då underbiträde anlitas
Exempel- En möbelbutik anlitar en webbyrå som ska ta fram och sköta möbelbutikens nya webbutik. Möbelbutiken vill även att kunders köpvanor analyseras i webbutiken. Webbyrån saknar den kompetensen och behöver därför anlita ett analysföretag som blir underbiträde.
- Möbelbutiken vill också att kunder ska kunna chatta med personal via webbplatsen. Webbyrån som utformat webbplatsen behöver anlita ett företag som kan ta fram chattverktyget.
- En revisionsbyrå köper en molnbaserad lagringstjänst. Molntjänstföretaget i sin tur måste anlita ett it-företag som utför den tekniska supporten av servrarna.
Innan ett underbiträde får anlitas måste det ursprungliga biträdet först få skriftlig tillåtelse av den personuppgiftsansvariga att anlita underbiträden. Därefter måste biträdet säkerställa att det finns ett avtal med underbiträdet med samma nivå av skydd för de registrerades personuppgifter som finns i avtalet mellan den personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträdet.
När behöver ni ett biträdesavtal?
Ett personuppgiftsbiträdesavtal behövs när ett personuppgiftsbiträde behandlar personuppgifter åt den personuppgiftsansvariga. Avtalet ska vara bindande för den personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträdet.
Innan personuppgiftsbiträdesavtal tecknas behöver det alltså vara utredd att det förhållande som ska regleras innebär att en part behandlar personuppgifter och gör för den andra partens räkning.
När ett personuppgiftsbiträde anlitar ett underbiträde som ska utföra en specifik behandling, på den personuppgiftsansvarigas vägnar, behövs ett avtal (eller annan rättsakt) mellan personuppgiftsbiträdet och underbiträdet.
Den personuppgiftsansvariga bestämmer ändamålen med behandlingen (varför behandlingen sker) och medlen för behandlingen (hur behandlingen sker). Den personuppgiftsansvariga kan anlita ett personuppgiftsbiträde för att utföra hela eller delar av behandlingen. Den personuppgiftsansvariga behöver då ge personuppgiftsbiträdet instruktioner för behandlingen, som biträdet måste följa.
Avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde
Enligt GDPR ska personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden reglera sina relationer genom ett skriftligt avtal.
Avtalet ska säkerställa att
- båda parter följer GDPR
- båda parter är medvetna om sina åtaganden och skyldigheter mot varandra och de registrerade
- båda parter skyddar kunders, personals och andra kategorier av registrerades personuppgifter
- båda parter dokumenterar tydligare och därmed enklare kan visa att de följer reglerna (ansvarsskyldighet).
Vilken information ska ett personuppgiftsbiträdesavtal innehålla?
Enligt artikel 28.3 i GDPR ska avtalet innehålla följande information om behandlingen:
- föremålet för behandlingen och behandlingens varaktighet
- behandlingens art och ändamål
- typer av personuppgifter och kategorier av registrerade
- den personuppgiftsansvarigas rättigheter och skyldigheter.
Det är väldigt viktigt att den personuppgiftsansvariga tydligt klargör vilka personuppgiftsbehandlingar det är man vill lägga över på ett personuppgiftsbiträde.
Vilka är minimikraven för vad som ska regleras i ett avtal?
I artikel 28.3 i GDPR anges dessa minimikrav för vad ett personuppgiftsbiträdesavtal ska innehålla:
- att behandling endast får ske enligt dokumenterade instruktioner från den personuppgiftsansvariga
- försäkran om konfidentialitet eller lagstadgad tystnadsplikt
- lämpliga säkerhetsåtgärder
- villkor för anlitande av underbiträden
- skyldighet att vidta åtgärder för att uppfylla de registrerades rättigheter
- bistå den personuppgiftsansvariga i fråga om dennes skyldigheter enligt artikel 32-36
- hur personuppgifter ska hanteras när avtalet upphör
- skyldighet att gå med på och bistå vid granskning och inspektioner.
Personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde kan alltid komplettera minimikraven med ytterligare avtalsvillkor.
Mer om minimikraven för vad som ska framgå i avtalet (fördjupning)
Standardiserade biträdesavtal
Enligt GDPR kan EU-kommissionen och medlemsstaternas dataskyddsmyndigheter fastställa standardavtalsklausuler som gäller för biträdessituationer. Efter yttrande från Europeiska dataskyddstyrelsen (EDPB) kan de fastställda standardavtalsklausulerna vara ett enkelt och användbart verktyg för personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden.
EU-kommissionen har tagit fram standardavtalsklausuler för personuppgiftsbiträdesavtal som kan användas för att reglera förhållandet mellan personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden oavsett var inom EU/EES de är etablerade. Dessa klausuler kan vara till stor hjälp genom att de på ett enkelt sätt anger vad ett biträdesavtal ska innehålla. Det är däremot inte obligatoriskt att använda standardavtalsklausulerna.
EU-kommissionens standardavtalsklausuler för biträdesavtal
En annan uppsättning standardavtalsklausuler för biträdessituationer har tagits fram av den danska dataskyddsmyndigheten och dessa har översatts till samtliga officiella EU-språk. De klausuler som nationella tillsynsmyndigheter tar fram gäller bara i det egna landet, om inte ett annat lands tillsynsmyndighet beslutar att de kan användas även där.
IMY har beslutat att de standardavtalsklausuler som den danska dataskyddsmyndigheten har tagit fram kan användas också av verksamheter i Sverige.
Information om standardavtalsklausulerna (datatilsynet.dk)
Standardavtalsklausuler och administrativa arrangemang (edpb.europa.eu)
Verksamheter som vill använda standardavtalsklausuler i sina biträdesavtal måste särskilt uppmärksamma att klausulerna inte får ändras.
Precis som vid upprättande av egna biträdesavtal ansvarar verksamheterna både för att säkerställa att avtalen återspeglar de faktiska förhållandena mellan avtalsparterna och för att instruktioner till biträden och underbiträden är korrekta. Även då standardavtalsklausuler för biträdesituationer används har IMY möjlighet att granska och utöva tillsyn.
Fler medlemsstater kan komma att fastställa standardavtalsklausuler för biträdessituationer.
Uppförandekoder och certifieringar
Uppförandekoder och certifiering kan vara ett sätt för personuppgiftsbiträdet att visa att behandlingen följer övriga bestämmelser i GDPR. Inför att ett biträdesavtal ingås kan personuppgiftsbiträdet använda uppförandekoder och certifieringar för att lämna garantier på att deras behandling kommer att följa bestämmelserna i GDPR.
Uppförandekoder och certifieringar
Rättsinformation
Fördjupa dig- Artikel 28 (Personuppgiftsbiträden)
- Artikel 30 (Register över personuppgifter)
- Artikel 32 (Säkerhet i samband med behandling av personuppgifter)
- Artikel 33 (Anmälan av en personuppgiftsincident till tillsynsmyndigheten)
- Artikel 34 (Information till den registrerade om en personuppgiftsincident)
- Artikel 35 (Konsekvensbedömning avseende dataskydd)
- Artikel 36 (Förhandssamråd)
- Skäl 81 samt 82 - 96