Vanliga frågor och svar
Här får du svar på vanliga frågor som vi får in till IMY. Du kan söka, filtrera på kategorierna dataskydd, kamerabevakning och kreditupplysning och även välja om du vill se frågor från privatpersoner eller från verksamheter.
Sök på sidan
Nej, ni ska inte skicka er förteckning till IMY utan att det har efterfrågats. Ni ansvarar själva för att förvara och hålla er förteckning uppdaterad. Om IMY kontaktar er och begär att ni lämnar in en förteckning ska den lämnas till IMY.
Läs mer om förteckningskravet: Steg 8 – Registrera kamerabevakningen i er förteckning
Den som kamerabevakar vid utförande av en uppgift av allmänt intresse behöver föra en förteckning över pågående bevakning. Detta är normalt fallet för exempelvis myndigheter, kommuner, regioner, fristående skolor, vårdgivare och återvinningscentraler. Kravet på att föra en förteckning gäller för dessa aktörer oavsett om bevakningen bedrivs på en plats dit allmänheten har tillträde eller på en plats dit allmänheten inte har tillträde.
Den som omfattas av kravet på förteckning, men som inte har en sådan kan behöva betala en sanktionsavgift till IMY. Kravet gäller från och med den 1 april 2025.
Aktörer som bedriver kamerabevakning med stöd av en annan rättslig grund än uppgift av allmänt intresse behöver inte föra en förteckning över pågående bevakning. Det gäller exempelvis butiker och restauranger.
Även om det inte är ett krav för alla att ha en förteckning över pågående bevakning kan det vara till stor nytta. Med en förteckning är det enkelt att få en översikt av bevakningen. Förteckningen kan även underlätta ert arbete med att regelbundet utvärdera den pågående bevakningen.
Läs mer om förteckningskravet: Steg 8 – Registrera kamerabevakningen i er förteckning
Ni ska inte skicka er dokumenterade intresseavvägning till IMY utan att det har efterfrågats. Ni ansvarar själva för att förvara och hålla er dokumenterade intresseavvägning uppdaterad.
Läs mer om dokumenterad intresseavvägning: Steg 6 – Dokumentera intresseavvägningen
Den som kamerabevakar vid utförande av en uppgift av allmänt intresse är skyldig att dokumentera sin intresseavvägning. Detta är normalt fallet för exempelvis myndigheter, kommuner, regioner, fristående skolor, vårdgivare och återvinningscentraler. Intresseavvägningen ska dokumenteras både om bevakningen ska ske på en plats dit allmänheten har tillträde och om den ska ske på en plats dit allmänheten inte har tillträde.
Den som omfattas av kravet på dokumenterad intresseavvägning, men som inte har en sådan kan behöva betala en sanktionsavgift. Kravet gäller från och med den 1 april 2025.
För privata aktörer som inte utför en uppgift av allmänt intresse, till exempel butiker och restauranger, finns det inte något uttryckligt krav på att intresseavvägningen ska dokumenteras enligt kamerabevakningslagen. I dataskyddsförordningen (GDPR) finns dock en princip om ansvarsskyldighet som innebär att den personuppgiftsansvariga ska kunna visa att personuppgifter har behandlats i enlighet med reglerna i GDPR. Även ni som inte omfattas av kravet på en dokumenterad intresseavvägning har därför nytta av att dokumentera era bedömningar.
Läs mer om dokumenterad intresseavvägning: Steg 6 – Dokumentera intresseavvägningen
Nej, IMY vet inte hur många bevakningskameror det finns. Det finns framför allt tre orsaker till att vi inte vet det.
- Det finns varken anmälningsplikt eller tillståndsplikt för kamerabevakning. Det gör det i praktiken omöjligt för IMY att ha kännedom om all kamerabevakning som sker i landet idag.
- Länsstyrelserna utfärdade tillstånd till kamerabevakning från 1970-talet fram till 2018 då IMY tog över. IMY har inget register över de tillstånd som länsstyrelserna har utfärdat. Alla tillstånd som vi eller länsstyrelserna utfärdat motsvaras inte nödvändigtvis av en faktisk användning av kamerabevakning. En del av tillstånden avser förmodligen platser som inte längre bevakas.
- IMY har utfärdat tillstånd till kamerabevakning från augusti 2018 till och med 31 mars 2025, men långt ifrån all kamerabevakning har krävt tillstånd. För att kamerabevakningen skulle vara tillståndspliktig krävdes bland annat att sökanden var en myndighet eller utför en uppgift av allmänt intresse samt att bevakningen skulle ske på en plats dit allmänheten har tillträde. Det innebär att den kamerabevakning som sker i exempelvis butiker och av privata företag oftast inte har krävt tillstånd från IMY eftersom bevakningen inte har utförts av en myndighet eller en aktör som utför en uppgift av allmänt intresse. Detsamma gäller kamerabevakning som utförs av bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar. Vidare har det inte behövts något tillstånd från IMY för att kamerabevaka rena personalutrymmen, skolkorridorer och stängselförsedda områden där allmänheten inte får vistas. Det innebar däremot inte att bevakningen därför automatiskt var tillåten. Under åren har det successivt skett flera förändringar av lagstiftningen som innebär att fallen då det krävs tillstånd har blivit färre. Exempelvis ändrades kamerabevakningslagen den 1 januari 2020 så att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket kan bedriva kamerabevakning utan tillstånd av IMY. Den 1 augusti samma år ändrades lagen igen så att bevakning i kollektivtrafik i många fall inte krävde tillstånd.
Vad vet IMY om kamerabevakningen i Sverige?
IMY vet hur många ansökningar om kameratillstånd som vi tog emot från augusti 2018 till och med 31 mars 2025, hur vi har hanterat dessa tillstånd och vad tillstånden rörde för typ av bevakning. När det gäller de tillstånd som vi har beviljat kan vi summera dessa på kommunnivå. Mer information och statistik kan du hitta i IMY:s vägledning vid kamerabevakning och i årsredovisningen.
De nya reglerna innebär att processen med att sätta upp kameror kan gå snabbare för de som tidigare har behövt ansöka om tillstånd. Men dessa aktörer behöver istället själva göra samma typ av intresseavvägning som IMY tidigare har gjort i sin tillståndsbedömning. Samma krav som tidigare gäller – att bevakningsintresset ska väga tyngre än integritetsintresset för att bevakningen ska vara tillåten.
IMY är medvetna om att kamerabevakning medför svåra avvägningar mellan olika intressen och ofta kan integritetsintresset vara särskilt svårt att bedöma. IMY kommer därför löpande komma ut med ytterligare vägledning för arbetet med kamerabevakning.
IMY har fortsatt tillsynsansvar över all kamerabevakning och våra bedömningar när vi utför tillsyn kommer att vara likartad de bedömningar vi har gjort i tillståndsansökningar.
Bedöma om kamerabevakning är tillåten – arbetsgång i 11 steg
Ert tillstånd upphör att gälla den 1 april 2025. Men, ett tillståndsbeslut från IMY kan utgöra den dokumenterade intresseavvägning som krävs innan en kamerabevakning inleds. Detta innebär att så länge er kamerabevakning och förhållandena på platsen är oförändrade, eller i vart fall inte ändras på ett betydande sätt, kan ni fortsätta att kamerabevaka utan att en ny intresseavvägning måste göras. IMY:s tillståndsbeslut är då alltså en tillräcklig dokumentation av intresseavvägningen.
Om bevakningen eller förhållandena på platsen har ändrats på ett betydande sätt behöver ni göra en ny intresseavvägning och dokumentera den. Vi har tagit fram en mall för detta.
Nya kameraregler från den 1 april
Bedöma om kamerabevakning är tillåten – arbetsgång i 11 steg
Om en behandling av personuppgifter sannolikt leder till hög risk för de registrerades fri- och rättigheter måste den personuppgiftsansvariga alltid göra en konsekvensbedömning. En konsekvensbedömning kan med fördel göras även för sådana personuppgiftsbehandlingar som medför en lägre risk.
Om det bedöms att det fortfarande finns en hög risk med behandlingen av personuppgifter för enskildas fri- och rättigheter efter konsekvensbedömningens utförande ska ett förhandssamråd begäras innan behandlingen påbörjas.
Vi går igenom samtliga anmälningar som kommer in till oss. Om det kommer in anmälningar som rör allvarliga personuppgiftsincidenter som inte har åtgärdats av den personuppgiftsansvariga, eller att åtgärdsplan saknas, kan vi komma att genomföra tillsyn.
Enligt GDPR ska en konsekvensbedömning utföras före en typ av behandling som sannolikt leder till en hög risk för enskildas rättigheter och friheter inleds. En behandling som kan leda till höga risker för enskildas fri- och rättigheter, och vars risker inte har hanterats i tillräcklig utsträckning, ska inte inledas.
Konsekvensbedömningen ska leda fram till ett beslut om behandlingen är eller inte är genomförbar – i förhållande till gällande lagstiftning – i den form som planeras. Att konsekvensbedömningen ska genomföras före behandlingen inleds är också i linje med principerna om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard (artikel 25 och skäl 78 till GDPR).
Personuppgiftsansvariga måste dock kontinuerligt bedöma nya risker som uppkommer vid deras personuppgiftsbehandlingar. Därför kan en konsekvensbedömning behöva utföras även för en påbörjad behandling, exempelvis om förutsättningarna har ändrats eller nya risker har uppstått.