I den här vägledningen reder vi ut vad dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen innebär, både för den som vill bevaka och för den som blir bevakad i ett flerbostadshus. Bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar behöver aldrig ansöka om tillstånd för att bevaka men ansvarar själva för att deras kamerabevakning är laglig. Kommunala bostadsbolag måste ansöka om tillstånd om de bevakar en plats dit allmänheten har tillträde, till exempel utsidan av en entrédörr eller en fasad men inte trapphus eller soprum.
Ni kan läsa mer om tillstånd här
Rätten att inte bli bevakad i hemmiljön – pröva alternativa lösningar
Att bli kamerabevakad på ytor i direkt anslutning till sin bostad är enligt lagens mening ett omfattande intrång i den personliga integriteten. Rätten att inte bli kamerabevakad i sin hemmiljö kan i undantagsfall begränsas. Först måste ni noggrant undersöka och vidta alternativa åtgärder till kamerabevakning. Går det till exempel att skaffa ett bättre lås eller förstärka dörrkarmen? Har man informerat de boende om vikten av att ytterdörren går i lås? Har man övervägt att byta ut belysningen? Kort sagt, kan ni lösa problemet på annat sätt än med kamerabevakning?
Rättigheter för den som bevakas
Om ni överväger att börja kamerabevaka är det viktigt att känna till och ha rutiner för att hantera de rättigheter som den som blir bevakad har i förhållande till den som bevakar. De rättigheter som de som blir bevakade har följer av dataskyddsförordningen.
Vid kamerabevakning är det viktigt att lämna information om bevakningen.
Bevakningsintresset – vilket problem ska bevakningen lösa?
För att kunna göra en bedömning av om en tilltänkt bevakning är tillåten eller inte krävs att ni har identifierat ett syfte med bevakningen. Vilket problem är det ni vill lösa med bevakningen? Syftet sätter ramarna för hur ni får bedriva bevakningen. Ni får bara bevaka det som är nödvändigt med anledning av ert syfte. Om ert syfte är att utreda, förhindra eller beivra brott måste ni kunna visa att det kan finnas problem med brottslighet på just den plats ni vill kamerabevaka. Ert bevakningsintresse måste därefter vägas mot rätten att inte bli bevakad i sin hemmiljö.
Obehöriga i trapphuset
ExempelDet privata bostadsbolaget Bofink AB har problem med att obehöriga tar sig in i trapphuset. De inleder genast kamerabevakning av trapphuset. Kamerabevakningen är olaglig, eftersom bolaget inte vidtagit andra åtgärder innan man påbörjat bevakningen och integritetsintresset väger tyngre än bolagets intresse av att bevaka.
Omfattande bevakning är mer kränkande
Tiderna för bevakningen, vilket slags yta som bevakas och hur många som har tillgång till det inspelade materialet påverkar också bedömningen av om en viss bevakning är tillåten.
Kamerabevakning i ett förrådsrum i källaren är mindre kränkande än kamerabevakning i trapphuset i direkt anslutning till de boendes lägenheter. Detta eftersom de boende vistas mer sällan i förrådsrummen än i trapphuset. Även tekniken som används för bevakningen kan vara mer eller mindre kränkande. Exempelvis är ljudupptagning normalt sett aldrig tillåten i bostadshus.
Längre ner på sidan beskriver vi integritetsintresset vid olika utrymmen i flerbostadshus. Vid bedömningen av om kamerabevakningen är tillåten måste den som beslutar om bevakning pröva om upptagningsområdet är nödvändigt i förhållande till varför man vill bevaka.
Inbrott i källarförråd på natten
ExempelBRF Måsen har omfattande problem med inbrottstjuvar i sitt källarförråd nattetid. Inga alternativa åtgärder har hjälpt. Källarförrådet nås via innergården. Styrelsen diskuterar därför först att bevaka hela innergården dygnet runt så man ser vilka som kommer och går till källarförrådet. Eftersom syftet med bevakningen är att kunna identifiera inbrottstjuvar som endast tycks dyka upp under natten kommer man fram till att det varken är nödvändigt att filma hela innergården eller dygnet runt. Istället väljer man att placera kameran på insidan av entrén till förrådet, så att man inte får med innergården, och endast filma mellan kl. 20.00 och 07.00 då brottsligheten vanligtvis sker. Upptagningsområdet och tiderna för inspelning är då godtagbara.
Lagringstid och behörighet
Ni måste även ta ställning till när man får titta på det inspelade materialet och vilka som ska få behörighet titta på det. Det är inte tillåtet att slentrianmässigt titta på inspelat material eller titta på materialet i andra syften än för dem som man uttryckligen bestämt att man ska bevaka för.
Påbörjar ni kamerabevakning i syfte att förhindra och utreda brott så är det till exempel inte tillåtet att titta på materialet för att se vem som glömt stänga entrédörren eller vem som skräpat ner i trapphuset. Om det skett ett inbrott är det däremot tillåtet att använda bevakningsmaterialet för att upprätta en polisanmälan.
Bevakningsmaterialet ska sparas under så kort tid som möjligt. Det är som utgångspunkt alltid tillåtet att spara bevakningsmaterialet under tre dygn. Om man vill spara materialet längre än så krävs det att man kan motivera varför.
Bevakning av källarförråd som sällan besöks
ExempelBRF Talgoxen kamerabevakar ett avsides källarutrymme med entré från innergården efter att varken nya lås eller bättre belysning hjälpt mot inbrottstjuvar. Eftersom det kan gå upp till en vecka mellan gångerna de boende besöker källarförråden beslutar man om en lagringstid på tio dagar. Lagringstiden är godtagbar eftersom det finns en risk att ett eventuellt inbrott inte skulle upptäckas förrän efter sju dagar, och man först då skulle titta på bevakningsfilmen.
Väger intresset av att bevaka tyngre än de boendes integritetsintresse?
Kamerabevakning sker oftast i syfte att förhindra och utreda brott. För att det ska vara möjligt att överväga bevakning i ett flerbostadshus krävs att det finns ett faktiskt intresse av att bevaka. Rena spekulationer om vad som potentiellt kan inträffa är inte att anse som ett faktiskt intresse.
Intresset av att bevaka blir starkare ju allvarligare och mer ofta förekommande brottsligheten är. Vid avvägningen om en bostadsrättsförening har rätt att bevaka måste man gå igenom vilken slags brottslighet eller vilka incidenter som inträffat på platsen och när dessa brukar inträffa.
För att ni ska få bedriva bevakning måste ni kunna motivera varför ert intresse av att bevaka väger tyngre än intresset av att inte bli filmad i sitt bostadshus. Hur starkt intresset av att inte bli bevakad är skiljer sig beroende på vilken plats i fastigheten som ni vill bevaka.
Om brottsligheten endast sker nattetid är det inte tillåtet att bevaka dygnet runt, utan bevakningen ska då begränsas till de tider då brottsligheten brukar ske.
IMY har nedan gjort en sammanställning av olika ytor och vilket slags brottslighet som krävs för att bevakning ska kunna godtas:
Skyldighet att dokumentera
Ni som bedriver kamerabevakning är skyldiga att dokumentera er bedömning. Som hjälp kan ni använda vår mall.
Tänk på att:
- Om ni kamerabevakar människor i ert hus kommer ni att behandla personuppgifter. Det innebär att ni måste följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR).
- Ni som bestämmer varför och hur bevakningen ska ske är ansvariga för att reglerna följs. Innan ni fyller i mallen är det viktigt att ni är införstådda i reglerna och har läst den information som finns tillgänglig på vår webbplats.
- Mallen ger inte svar på om ni får bevaka eller inte, utan ställer frågor som ni måste ta ställning till innan ni påbörjar en kamerabevakning. Ni är själva ansvariga för er egen bedömning.
- Det är viktigt att ni omprövar ert behov av kamerabevakning regelbundet, till exempel var sjätte månad. Utvecklingen på platsen behöver följas upp för att se om förhållandena har ändrats och om de ändamål som motiverar bevakningen fortfarande är aktuella. Om det inte längre bedöms finnas ett behov av kamerabevakning måste den upphöra.
Bedömningsmall för kamerabevakning i flerbostadshus
- Namn, organisationsnummer och datum för bedömning
- Vad är ert syfte med kamerabevakningen?
- Vilka alternativa åtgärder till kamerabevakning har ni genomfört?
- Vilka ytor kommer ni att kamerabevaka? Är det ytor där man vistas under längre tid eller t.ex. ägnar sig åt rekreation? Ligger ytorna i direkt anslutning till någons bostad? Har ni placerat bevakningsutrustningen så att ni endast filmar det som är absolut nödvändigt för ert syfte med bevakningen?
- På vilka veckodagar och vilken tid på dygnet kommer ni att bevaka?
- Vilken utrustning ska ni bevaka med? Använder ni integritetsvänlig teknik?
- Vilka incidenter (brott/olyckor) har inträffat på respektive yta? När har incidenterna skett? Brukar incidenterna uteslutande ske vid viss tid på dygnet eller vissa veckodagar? Hur mycket pengar har incidenterna kostat er?
- Hur länge kommer ni att spara det inspelade materialet?
- Vilka kommer att få tillgång till kamerabevakningsmaterialet? När kommer dessa personer att få tillgång till kamerabevakningsmaterialet?
- Hur kommer ni att skydda det inspelade materialet?
- Innan ni påbörjar bevakningen bör ni informera de boende om att ni överväger att påbörja kamerabevakning. Har någon av de boende haft synpunkter på att ni ska påbörja kamerabevakning?
- Varför anser ni att behovet av kamerabevakning väger tyngre än intresset av att inte bli bevakade hos dem som bevakas? Beskriv så utförligt som möjligt. Försök att tänka er in i de bevakades situation. Hur skulle du uppleva att bostadsrättsföreningens styrelse/hyresvärden hade tillgång till inspelat material på den aktuella ytan? Se information om olika ytor.
- Hur kommer ni att informera dem som bevakas?
- Har ni rutiner för att hantera de bevakades rättigheter enligt GDPR?
- Övriga överväganden eller noteringar?