Tre särskilt viktiga frågor att lösa om AI
Blogginlägget baseras på den skrivelse som vi skickade till AI-kommissionen i början av juni. Syftet med skrivelsen är att redogöra för några av våra viktigaste inspel till AI-kommissionens arbete.
Dataskydd, integritet och AI skapar nya svåra frågor
Sommaren 2026 ska AI-förordningen, EU:s allmänna reglering av AI (artificiell intelligens), tillämpas fullt ut i Sverige. Vissa delar av förordningen, exempelvis det som rör förbjudna AI-användningsområden, kommer dock att börja gälla tidigare än så. Ett av de främsta syftena med AI-förordningen är att se till att AI-system som används inom EU är människocentrerade och tillförlitliga och att en hög skyddsnivå säkerställs för individers hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter.
AI som teknik väcker flera integritets- och dataskyddsfrågor. Utveckling och användning av AI kräver i regel stora mängder data. Stora datamängder, som inbegriper personuppgifter, ger möjlighet att kartlägga och dra slutsatser om enskildas privatliv, för de som har den avsikten. När personuppgifter behandlas ska regleringen i dataskyddsförordningen, GDPR, tillämpas.
Tre fokusområden för att lyckas med en svensk AI-strategi
AI kan skapa stor nytta när den används på rätt sätt. Vi ser att det finns tre utmärkande områden för att lyckas med en svensk AI-strategi.
1. Satsa på vägledning för att minska regulatorisk osäkerhet
Regulatorisk osäkerhet uppstår när innovatörer inte kan bedöma om en ny idé eller ett nytt innovationsinitiativ kommer att vara förenligt med de lagar och regler som finns. Det har en hämmande effekt på innovation. För att minska osäkerheten behövs en storsatsning på vägledning.
En effektiv form av vägledning är så kallade regulatoriska sandlådor. Sedan ett par år tillbaka använder vi oss av det sättet för att vägleda innovatörer i dataskyddsfrågor. Arbetet har gett oss värdefulla insikter och rönt stor uppmärksamhet i innovationssystemet.
2. Prioritera ett snabbrörligt lagstiftningsarbete
Det krävs ett omfattande och kontinuerligt arbete med att se över nationell dataskyddslagstiftning. En första åtgärd som bör prioriteras är att snabbt inventera behovet av lagändringar. Det handlar i första hand om att se till att den nationella lagstiftningen om myndigheters personuppgiftsbehandling, så kallade registerförfattningar, inte ställer upp omotiverade hinder för utveckling och användning av AI.
3. Var uthållig i styrning och samverkan i AI-frågorna
Det behöver tas ett samlat grepp om AI och digitalisering, så att styrningen inte sker i stuprör. Det är också av betydelse att finansieringen av myndigheternas olika innovations- och vägledningsuppdrag är uthållig så att kompetens kan byggas upp och upprätthållas.
Vi är övertygade om att det går att förena utveckling och användning av AI med ett starkt integritetsskydd. Det handlar om att identifiera och ta hand om integritetsfrågorna tidigt i processen och att följa GDPR. Många av de AI-risker som lyfts om den personliga integriteten och andra grundläggande fri- och rättigheter kan omhändertas genom att följa regleringen i GDPR.
Carin Sundhage, vikarierande stabschef