Vad är ansiktsigenkänningsteknik?
Ansiktsigenkänningsteknik är en biometrisk metod som innebär att en individ automatiskt känns igen genom att biometriska uppgifter behandlas. För att kunna förstå hur tekniken fungerar är det därför bland annat viktigt att förstå vad biometriska uppgifter är.
Innehåll på sidan
- Vad är biometriska uppgifter?
- Hur fungerar tekniken?
- Teknik som inte ska förväxlas med ansiktsigenkänning
Vad är biometriska uppgifter?
I dataskyddsförordningen, GDPR, (artikel 4.14) definieras biometriska uppgifter som personuppgifter som erhållits genom en särskild teknisk behandling som rör en fysisk persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som möjliggör eller bekräftar identifieringen av denna fysiska person, såsom ansiktsbilder eller fingeravtrycksuppgifter.
Biometriska uppgifter är med andra ord resultatet av mätningar som skett genom en teknisk behandling (biometrisk analys) av en persons individuella egenskaper i syfte att möjliggöra eller bekräfta identifiering av personen.
Exempel på egenskaper som är unika för varje person och som kan användas för biometrisk analys är:
- ansiktsgeometri
- fingeravtryck
- DNA
- iris
- handgeometri
- röst
Tillbaka till innehåll på sidan
Hur fungerar tekniken?
Begreppet biometrisk metod innefattar alla automatiserade processer för att känna igen en person baserat på dennes biologiska eller fysiska kännetecken. Det kan exempelvis vara fråga om igenkänning av fingeravtryck, av iris i ögat eller av rösten men också av ansiktet.
Igenkänning skapas genom jämförelse
Biometrisk identifiering, däribland ansiktsigenkänning, bygger på en jämförelse mellan två uppsättningar av biometriska uppgifter. För att ansiktsigenkänning ska vara möjlig krävs att ansikten kan detekteras i bilder samt att det går att analysera (uppmäta) de ansiktsdrag som kan betraktas som unika för en person. Det innefattar exempelvis mätningen av olika delar av ansiktet, som bland annat avståndet mellan ögonen, näsans bredd, käklinjens bredd och formen på kindbenen.
En AI-modell tränas med hjälp av bilder på ansikten
Ansiktsigenkänning möjliggörs genom att använda applikationer med artificiell intelligens (AI) och datorseende (eng. computer vision) som kan automatisera bearbetningen och analysen av bilder på ansikten. För att skapa en applikation för ansiktsigenkänning krävs i regel stora mängder bilder på ansikten som en AI-modell sedan tränas på. Det krävs för att AI-modellen, som applikationen använder, ska bli tillräckligt träffsäker.
Läs mer om träning av AI-modeller i vår Vägledning om GDPR och AI
En biometrisk mall skapas
När AI-modellen är färdigtränad och har lärt sig att analysera ansiktsdrag kan den skapa digitala, biometriska mallar som representerar dessa egenskaper. De biometriska mallarna är unika och specifika för varje person.
En biometrisk mall kan sedan jämföras med andra biometriska mallar som redan finns lagrade i exempelvis en central databas eller en personlig enhet, till exempel en mobiltelefon.
Ansiktsigenkänning sker i flera steg:
- insamling och analys av data från ett ansikte
- en unik digital mall (biometrisk mall) av ansiktet skapas
- den biometriska mallen jämförs mot tidigare lagrade mallar eller sparas i en databas för framtida jämförelse.
Jämförelsen (resultatet) som AI-modellen ger är en statistisk uppskattning av hur väl de två mallarna matchar varandra. Det är viktigt att komma ihåg att AI-modellen inte ger något definitivt svar utan endast en statistisk uppskattning. Hur pass träffsäker AI-modellen behöver vara beror på det specifika sammanhanget där den ska användas.
Tillbaka till innehåll på sidan
Teknik som inte ska förväxlas med ansiktsigenkänning
För att uppgifterna ska definieras som biometriska uppgifter krävs att de erhålls genom en teknisk behandling och möjliggör eller bekräftar identifieringen av den fysiska personen. Det innebär att en behandling av foton eller videoklipp av en person i sig inte är att betrakta som biometriska uppgifter, om fotot eller videoinspelningen inte genomgår en teknisk behandling för att möjliggöra identifiering av personen (skäl 51 i GDPR).
Det finns annan teknik som används vid igenkänning, men som inte ska förväxlas med ansiktsigenkänningsteknik. Det kan vara bildbehandlingstekniker som används tillsammans med kameror och som ibland kallas smarta eller intelligenta kameror. Smarta kameror kan med hjälp av AI upptäcka fördefinierade ”onormala beteenden” och föremål som den har tränats på att upptäcka alternativt klassificera olika grupper av personer utifrån exempelvis kön.
Om tekniken inte möjliggör eller bekräftar identifieringen av en viss person är det dock inte fråga om behandling av biometriska uppgifter enligt GDPR. Blotta upptäckten av ansikten eller personer med smarta kameror utgör med andra ord inte ansiktsigenkänning.
Det kan dock vara fråga om en behandling av känsliga personuppgifter om kategoriseringen eller klassificeringen sker utifrån uppgifter som utgör så kallade känsliga personuppgifter enligt GDPR (artikel 9), även om de inte är biometriska uppgifter.
Tillbaka till innehåll på sidan