Så här kan ansiktsigenkänningsteknik användas
Ansiktsigenkänning för verifiering
Ansiktsigenkänning för att verifiera (autentisera) innebär att tekniken används för att kontrollera att en person verkligen är den som han eller hon påstår sig vara.
Vid en verifiering jämförs en sparad biometrisk mall av en person med det ansikte som står framför sensorn eller kameran alternativt att båda mallarna skapas vid samma tillfälle, exempelvis då en mall skapas från en passbild och en mall skapas från personens ansikte framför kameran. Det sker sedan en jämförelse mellan de två mallarna. Den här funktionen kallas också 1-till-1-verifiering.
Ansiktsigenkänning för identifiering
Ansiktsigenkänning för att identifiera innebär att tekniken används för att hitta en specifik person inom en grupp av personer, inom ett visst område eller i en bild eller i en databas.
I de här fallen behöver systemet bearbeta alla ansikten som förekommer i gruppen, i området eller av bilden för att generera biometriska mallar och därefter kontrollera om det stämmer överens med den mall som finns på den person som ska identifieras.
Funktionen bygger alltså på en jämförelse av en mall mot flera mallar i en databas eller i realtid och brukar ibland benämnas som 1-till-många-identifiering.
Båd vid verifiering och identifering fungerar ansiktsigenkänningstekniken genom att två uppsättningar av biometriska mallar jämförs. Jämförelsen ger en statistisk uppskattning av hur väl de två mallarna matchar varandra.
Användning av ansiktsigenkänning
ExempelOm lagstiftningen och omständigheterna tillåter det kan användningsområdena för ansiktsigenkänningsteknik vara många. Inom den kommersiella sektorn i handeln (obemannade butiker, reklamanpassningar), inom bank och finans (identifiering och verifiering av kunder) eller på flygplatser (boarding, bagage-drop, säkerhet), men också inom offentlig verksamhet i hälso- och sjukvården och inom brottsbekämpningen.
Exempel på verifiering
Verifiering med ansiktsigenkänning är idag ett inslag i mångas vardag. Tekniken används bland annat för att verifiera användaren vid användandet av digitala tjänster eller för att logga in på mobiltelefoner eller datorer. Användaren har då skapat en biometrisk mall i sin enhet som den vid inloggning i en tjänst eller enhet jämförs med när sensorn eller kameran återigen läser av ansiktet. På samma sätt kan ansiktsigenkänningsteknik användas för åtkomst till en arbetsplats eller en lokal. Till exempel kan användningen av lösenord och nyckelkort ersättas av verifiering med ansiktsigenkänning.
Exempel på identifiering
Ansiktsigenkänning för identifiering kan användas för bland annat spårning av personer i det offentliga rummet och för identifiering av efterlysta eller eftersökta personer i en databas som innehåller fotografier.
Enbart exempel på användningsområden
Notera att det här är enbart exempel på användningsområden för ansiktsigenkänningsteknik. Huruvida de lever upp till de regelverk som finns gällande behandlingen av biometriska uppgifter har IMY inte tagit ställning till och det kommer sannolikt att behöva bedömas från fall till fall.
Genom AI-förordningen kommer vissa AI-användningsområden att förbjudas. Bland annat kommer biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmänt tillgängliga platser för brottsbekämpande ändamål vara förbjuden om den inte ska användas inom något av de undantagsområden som anges i förordningen.
Vidare kommer AI-system som skapar databaser för ansiktsigenkänning genom oriktad skrapning av ansiktsbilder från internet eller övervakningskameror att vara förbjudna.
Läs mer om AI-förordningen i vägledningens avsnitt EU och ansiktsigenkänningsteknik och om vårt AI-arbete: IMY och AI
Teknik som inte ska förväxlas med ansiktsigenkänning
För att uppgifterna ska definieras som biometriska uppgifter krävs att de erhålls genom en teknisk behandling och möjliggör eller bekräftar identifieringen av den fysiska personen. Det innebär att en behandling av foton eller videoklipp av en person i sig inte är att betrakta som biometriska uppgifter, om fotot eller videoinspelningen inte genomgår en teknisk behandling för att möjliggöra identifiering av personen (skäl 51 i GDPR).
Det finns annan teknik som används vid igenkänning, men som inte ska förväxlas med ansiktsigenkänningsteknik. Det kan vara bildbehandlingstekniker som används tillsammans med kameror och som ibland kallas smarta eller intelligenta kameror. Smarta kameror kan med hjälp av AI upptäcka fördefinierade ”onormala beteenden” och föremål som den har tränats på att upptäcka alternativt klassificera olika grupper av personer utifrån exempelvis kön.
Om tekniken inte möjliggör eller bekräftar identifieringen av en viss person är det dock inte fråga om behandling av biometriska uppgifter enligt GDPR. Blotta upptäckten av ansikten eller personer med smarta kameror utgör med andra ord inte ansiktsigenkänning.
Det kan dock vara fråga om en behandling av känsliga personuppgifter om kategoriseringen eller klassificeringen sker utifrån uppgifter som utgör så kallade känsliga personuppgifter enligt GDPR (artikel 9), även om de inte är biometriska uppgifter.
Läs mer om känsliga personuppgifter