Hoppa till innehåll på sidan
Vi guidar dig

Om du blivit kränkt på nätet

Har du blivit illa behandlad på nätet? Är det någon som har skrivit något nedsättande om dig eller kanske lagt upp en bild på dig som du inte vill att andra ska se? Eller är du förälder till ett barn som råkat ut för något liknande? Vi arbetar för att se till att inte vem som helst får göra vad som helst med dina personuppgifter. Vi ger även råd och vägledning till den som blivit drabbad.

Det finns saker du kan göra om du blivit oschysst behandlad på nätet. Här kan du läsa mer om vad du kan göra, beroende på vem som lagt ut uppgifter om dig.

Vänd dig direkt till den som lagt ut något om dig

I de allra flesta fall bör du först och främst vända dig till den person som publicerat uppgifterna. Kanske vet personen som lagt ut dina uppgifter inte om att du tagit illa vid dig.

Du kan vända dig till blogg- eller webbhotellet

Om den som lagt ut uppgifterna vägrar att rätta eller att ta bort dem kan du kontakta det företag som har hand om utrymmet där webbplatsen ligger och begära att uppgifterna ska tas bort. En blogg kan exempelvis ligga hos ett blogghotell.

Det är vanligt att både webb- och blogghotell har villkor som begränsar vilka typer av uppgifter som användarna får publicera. Om uppgifterna som du vill ta bort bryter mot användarvillkoren ökar dina chanser att få dem borttagna eftersom du då kan peka på att den som publicerat uppgifterna gjort fel.

Om du vill anmäla en kränkning och det inte finns någon kontaktinformation på webbplatsen, så kan du söka på Internetstiftelsen för att se vem som äger en webbplats vars adress slutar med med .se eller .nu.

Internetstiftelsen

För webbplatser vars adress slutar på .com eller .org och annat kan du använda flera andra katalogtjänster på nätet.

Ibland har den du försöker kontakta inget eget domännamn, utan hyr istället utrymme av en leverantör. Då kan adressen se ut så här: www.leverantör.se/minegensida eller www.leverantör.se/~416443

I dessa fall kan du pröva att mejla direkt till leverantören.

 

Om uppgifter om dig finns på Facebook, YouTube, Instagram eller liknande

Om någon har lagt ut uppgifter om dig i en app, i ett socialt nätverk eller liknande tjänst bör du först pröva att kontakta den användare som publicerat uppgifterna. Det kan gå snabbare att få bort uppgifterna då än om du först kontaktar företaget eller organisationen som är ansvarig för tjänsten.

Hjälper inte det, bör du kontakta företaget eller organisationen som ansvarar för appen eller det sociala nätverket. Ofta finns det en rubrik i stil med "Kontakta oss", "Anmäl" eller "Abuse", där du kan anmäla inlägg.

Om du begär att få dina personuppgifter raderade eller rättade ska du senast inom en månad få svar på om denna begäran godkänns, nekas eller om det krävs mer tid för att pröva frågan.

 

Läs medlemsvillkoren

Webbplatser där medlemmar själva skriver innehållet har nästan alltid regler för vad medlemmarna får skriva. Därför bör du kontrollera villkoren. Om personen som publicerat uppgifterna om dig bryter mot webbplatsens egna villkor ökar dina chanser att få uppgifterna borttagna.

Sök- och katalogtjänster som Eniro och Hitta.se

Genom vissa sök- och katalogtjänster kan man söka efter personer och få information om exempelvis födelsedagar, adresser och telefonnummer.

Webbplatser och appar som har nummerupplysning, som Eniro.se och Hitta.se, får bland annat sina uppgifter från teleoperatörer. Om du inte vill att ditt telefonnummer ska synas vid en sökning på sådana platser kan du kontakta din teleoperatör och begära att uppgifterna inte lämnas ut till nummerupplysningsföretag.

Rättsligt ställningstagande: IMY är behörig att granska söktjänster med utgivningsbevis

IMY har i ett rättsligt ställningstagande bedömt att myndigheten är behörig att undersöka klagomål från enskilda mot söktjänster med utgivningsbevis. Fram till nyligen avslutade IMY den typen av klagomål i enlighet med tidigare svensk domstolspraxis där det slagits fast att IMY inte är behörig att undersöka klagomål mot personsöktjänster. Det beror på att publiceringar på sajter med frivilligt utgivningsbevis i praktiken ansetts vara undantagna reglerna i GDPR enligt svensk rätt. Det har dock skett en utveckling i praxis på nationell och europarättslig nivå som innebär att varje begränsning av integritetsskyddet förutsätter att en avvägning mellan rätten till skydd av personuppgifter och yttrande- och informationsfriheten kan göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Eftersom EU-rätten går före svensk rätt går det inte längre att fullt ut tillämpa den svenska regleringen. Utöver det har IMY:s skyldighet att utreda klagomål från enskilda stärkts.

Om du nämns på en tidnings webbplats

Tidningar, tevebolag och andra traditionella medieföretag som också har en webbplats har i normala fall automatiskt ett grundlagsskydd för webbplatsen. I den utsträckning publiceringen är grundlagsskyddad gäller inte dataskyddsreglerna och de rättigheter de ger dig. En journalist eller ett medieföretag kan också ha journalistiskt ändamål med sin personuppgiftsbehandling. Då gäller inte heller de rättigheter du har i dataskyddsreglerna.

I Sverige finns det dock etiska regler för press, radio och tv som bland annat uppmanar media att respektera den personliga integriteten. En publicering i en tidning som strider mot de pressetiska reglerna kan anmälas till Medieombudsmannen. Även en tidnings publiceringar på internet kan anmälas om det företag som ger ut nättidningen är representerat i Pressens samarbetsnämnd eller aktivt har anslutit sig till det pressetiska systemet.

Gör anmälan hos Medieombudsmannen

Om någon vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor

Enligt dataskyddsförordningen kan stater lagstifta om undantag från när förordningen ska vara tillämplig, för att förena integritetsskyddet med yttrande- och informationsfriheten.

Sverige har beslutat att dataskyddsförordningen inte ska tillämpas när den strider mot vår tryckfrihetsförordning och yttrandefrihetsgrundlag. Större delarna av förordningen är inte heller tillämplig om personuppgifterna behandlas för journalistiska ändamål.

Om syftet med det som någon skrivit om dig på en webbplats är att informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor som är av betydelse för allmänheten kan det vara fråga om ett sådant journalistiskt ändamål.

Den som skrivit texten behöver inte vara journalist utan även privatpersoner kan skriva saker för ett journalistiskt ändamål.

En myndighet har publicerat uppgifterna om dig

Kontakta myndigheten och begär att uppgifterna rättas eller raderas. Denna möjlighet finns i vissa specifika fall.

Rätt till radering

Rätt till rättelse

Så här gör du på några av de vanligaste webbplatserna och apparna

På webbplatser och i appar där man har möjlighet att lämna en beskrivning i sitt klagomål tänk på att ange:

  • När det du vill få bort inträffade.
  • Vad som skrivits eller vilken bild det gäller.
  • Var på webbplatsen eller i appen som texten eller bilden finns. Klistra gärna in länken till texten eller bilden.
  • Om det gäller ett inlägg i ett forum så kan det vara bra att skriva i vilken forumtråd och på vilket sidnummer som texten eller bilden om dig finns.

 

När webbplatserna inte har någon särskild klagomålsfunktion finns ofta en e-postadress som du kan använda.

 

Senast uppdaterad: 21 april 2021
Sidans etiketter Dataskydd