Integritetsskyddsrapport 2020
Utvecklingen på it-området vad gäller integritet och ny teknik
Sveriges ambitiösa digitaliseringspolitik behöver kompletteras med en tydlig och konkret integritetsskyddspolitik. Det är den främsta rekommendationen i Integritetsskyddsrapport 2020 som kartlägger och redovisar utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och ny teknik.
Hur kan utvecklingen på it-området förstås när det gäller frågor som rör integritet och ny teknik? Vad har påverkat den personliga integriteten mest de senaste åren, hur bra är integritetsskyddet idag och vad kommer ha störst betydelse om vi blickar några år framåt? Det är några av de frågor som belyses i Integritetsskyddsrapport 2020.
Ambitiös digitaliseringspolitik
EU har höga ambitioner på digitaliseringsområdet för de kommande åren. Även på nationell nivå har digitaliseringspolitiken fått en tydlig prioritering, Sverige ska enligt regeringens digitala strategi vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter och ska även vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av AI kan ge.
Tekniker som påverkar den personliga integriteten
I rapporten beskrivs ett antal teknikområden som har stor betydelse för den personliga integriteten, däribland:
- Nya tekniker för att samla in data, via exempelvis sensorer och nya former av interaktion mellan människa och dator, som exempelvis röststyrning.
- AI för att analysera stora mängder data.
- Nya sätt att lagra, säkra och transportera data, som exempelvis molnlagring och 5G.
IMY:s bedömning är att Internet of things, IoT, är ett av de utvecklingsområden som kommer ha störst påverkan på den personliga integriteten under de kommande åren, eftersom tekniken innebär att dagens möjligheter till spårning på nätet, nu flyttar ut till städer och hem. Även den ökade insamlingen av biometriska uppgifter, i form av exempelvis fingeravtryck och ansiktsigenkänning, medför stora risker.
En tydligare svensk integritetsskyddspolitik
Den viktigaste rekommendationen i rapporten är att Sverige behöver en tydligare integritetsskyddspolitik. Med detta menas ett väl definierat politikområde som konkretiserar mål och åtgärder för att i den pågående digitaliseringen säkerställa människors rätt till privatliv och rätten till självbestämmande i samband med behandling av personuppgifter.
En svensk integritetsskyddspolitik bör bland annat:
- Särskilt fokusera på områden där integritetsriskerna är stora, som exempelvis AI, Internet of Things och biometri.
- Satsa på forskning och utveckling av teknik som skyddar människors rätt till personlig integritet.
- Innehålla konkreta mål och åtgärder för att stärka enskilda individers rättigheter och möjligheter att kontrollera hur deras personuppgifter hanteras av myndigheter och företag.
Om Integritetsskyddsrapport 2020
Regeringen har gett IMY i uppdrag att löpande följa utvecklingen inom integritetsskydd och att vart fjärde år rapportera till regeringen om den mest aktuella och betydelsefulla utvecklingen som påverkar den personliga integriteten. Integritetsskyddsrapport 2020 är den första redovisningen enligt uppdraget. Rapporten lämnades över till regeringen i januari 2021.
