Digital integritet 2022
En rapport om den svenska befolkningen och personlig integritet i digital miljö, IMY rapport 2022:3
Fyra år efter införandet av dataskyddsförordningen (GDPR) känner hälften av befolkningen inte till förordningen. Trots att många oroar sig för integritetsrisker, både för cyberangrepp och ny teknik, skyddar bara var femte svensk sina personuppgifter.
Våra slutsatser i korthet:
- Hälften har begränsad kännedom om dataskyddsförordningen
Hälften av alla svenskar har begränsad kännedom om dataskyddsförordningen. Lägst är kunskaperna bland de äldre. Bara var femte 65–79-åring känner till sina rättigheter närmare. - Många är oroliga för integritetsrisker
För att den offentliga sektorn ska kunna fortsätta att hantera svenskarnas persondata är det viktigt att undersöka befolkningens känsla av trygghet och otrygghet i förhållande till olika verksamheter. - Många skyddar inte sin personliga integritet på nätet
Kännedomen om dataskyddsförordningen och om enskildas rättigheter har inte ökat sedan 2019. Det är fortfarande få som vidtar åtgärder, till exempel i form av aktiva val, för att begränsa hur verksamheter får använda deras personuppgifter. Många avstår i stället från att använda digitala tjänster helt.
Vi lämnar följande rekommendationer:
- Regeringen bör ta initiativ till ett digitalt kunskapslyft hos äldre
Alla behöver grundläggande digital kunskap för att kunna delta i det digitala samhällslivet. Kunskap och praktiska färdigheter om hur man skyddar sin integritet i olika digitala miljöer bör ingå som en naturlig del i den digitala kompentensen. - Digital integritet bör ingå i skolans läroplan
Grundläggande kunskaper om data- och integritetsskyddsfrågor borde vara en del av den digitala kompetensen och ingå i skolans läroplan. I digital integritet ingår att ha adekvat kunskap om de integritetsrisker som är förknippade med olika digitala miljöer och tillräckliga färdigheter att skydda sin personliga integritet på internet. - Forskning och utveckling av integritetsskyddande tekniker behöver fortsatt stimuleras
Digitaliseringens möjligheter bör utnyttjas för att bidra till att integritetsskyddande tekniker utvecklas och byggs in i digitala tjänster till stöd för verksamheter och till skydd för enskilda. Vi ser idag allt fler initiativ till forskning och utveckling på området. Denna utveckling bör fortsatt stimuleras inom lärosäten, forskningsinstitutioner och uppmärksammas av finansiärer och organisationer som fördelar medel till olika utvecklingsinitiativ. - Digital integritet bör hamna på agendan under Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023
Frågan om dataskydd och digital integritet är en gemensam fråga för EU-länderna som bör adresseras under Sveriges ordförandeskap våren 2023. Inom EU bereds ett stort antal reformer som rör datadelning och ny teknik inom ramen för EU:s digitala årtionde eller EU:s digitala kompass (#EUDigital).
Ta del av våra slutsatser och rekommendationer i sin helhet i rapporten.
Senast uppdaterad: 29 november 2022