Yttrandefrihet och integritetsskydd – en balansgång

I ett tidigare inlägg på IMY-bloggen beskriver vi bakgrunden till rätten att bli glömd från sökmotorer och hur vi hanterar klagomål som rör den typen av ärenden. Nu har IMY tagit fram ett rättsligt ställningstagande som beskriver rätten till borttagande när det gäller länkar till publiceringar i nyhetsmedier. Det kan till exempel handla om begäranden att ta bort sökresultat i Google som leder till artiklar på sajter som DN, Aftonbladet och SVT.

IMY-bloggen har återigen träffat jurist Olle Pettersson för att diskutera ställningstagandet och rätten att bli glömd.

Vad gäller om en person vill ta bort sökresultat som leder till stora nyhetssajter?
– I fall där en person vänder sig till en sökmotor och vill få sökresultat borttagna vid sökningar på söktermer som har anknytning till personens namn är utgångspunkten att personen har rätt att få resultaten borttagna. Det har EU-domstolen slagit fast. Men det kan finnas skäl som talar emot borttagning, till exempel om publiceringen har skett i en journalistisk verksamhet. Då får en avvägning göras mellan integritetsintresset och allmänhetens intresse av att ta del av uppgifterna.

– Att sökresultat leder till sidor med journalistisk verksamhet är en faktor som kan tala emot ett borttagande. Detta gäller oavsett om den journalistiska verksamheten är yrkesmässig eller om det är fråga om så kallad medborgarjournalistik. Om webbplatsen är en nyhetssajt som har ansvarig utgivare och omfattas av det så kallade medieetiska systemet är det något som ytterligare talar emot en borttagning. Det beror på att de etiska reglerna – till exempel gällande anskaffning av material, källkritik och respekt för den personliga integriteten – bland annat syftar till att säkerställa en korrekt och allsidig nyhetsförmedling och att undvika publicitetsskador när inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning. De etiska reglerna kräver alltså faktakontroll, saklighet samt att det görs en intresseavvägning där integritetsskyddet beaktas.

Något som talar för eller emot en borttagning av sökresultat är om det rör en person som har en roll i det offentliga livet eller som är en offentlig person. Vad innebär det?
– Det är personer som har någon form av framträdande roll i det offentliga livet. Ett tydligt exempel är politiker. Andra exempel är ledare för större företag, advokater och läkare. Den som har en roll i det offentliga livet måste acceptera allmänhetens berättigade intresse av att kunna ta del av vissa uppgifter om sådana personer.

– Om en person ska anses vara en ”offentlig person” eller inte beror på om personen har en tillräckligt hög grad av medieexponering. Exempelvis kan en chefredaktör för en tidskrift eller en influencer anses vara en offentlig person. Ju större upplaga tidskriften har eller ju fler följare en influencer har, desto mer talar för att personen kan betraktas som en offentlig person.

– Även här har olika roller olika tyngd i balansvågen. Rör sökresultatet en minister i regeringen väger det typiskt sett tungt för att resultatet inte ska tas bort. Rör sökresultatet en fritidspolitiker är det inte lika tungt vägande i vågskålen.

Vad gäller för en person som en gång i tiden hade en roll i det offentliga livet men som nu inte längre har det?
– Att en person exempelvis slutar att vara riksdagsledamot innebär inte per automatik att hen upphör att räknas som någon som har en roll i det offentliga livet. Det kan fortfarande finnas ett starkt berättigat intresse för allmänheten att kunna ta del av information om sådana personer och då särskilt uppgifter som gäller hur de har utövat sina roller. Men allmänhetens intresse att få ta del av sådana uppgifter klingar av med tiden. Ju längre tid som gått sedan personen lämnade sin roll, desto lättare väger allmänhetens intresse att få ta del av uppgifter om personen i vågskålen. Det ska dock ställas mot hur pass framträdande roll personen en gång hade och informationens relevans för hur rollen då utövades. Om någon som frånträtt en roll i det offentliga livet återigen får en sådan roll måste en ny bedömning av allmänhetens berättigade intresse göras med beaktande av såväl den nya som den tidigare rollen.

Om IMY förelägger en sökmotor att ta bort sökresultat som leder till större mediasajter, innebär det att IMY censurerar innehåll på internet?
– Det är viktigt att understryka att ett föreläggande om borttagande av en sökträff inte påverkar den ursprungliga publiceringen. Det är alltså inte fråga om censur. Om IMY skulle förelägga en sökmotor att ta bort sökresultat som till exempel leder till en stor nyhetssajt innebär det inte att texten på nyhetssajten tas bort. Där finns artikeln kvar och är sökbar via den sajtens sökfunktion. Det går även fortfarande att få träffar till de berörda texterna på sökmotorn om andra sökord än de som har anknytning till den berörda personens namn används. Viktigt i sammanhanget är också att sökmotorer inte är skyldiga att ta bort sökresultat om allmänhetens intresse av att kunna ta del av informationen på den länkade webbsidan genom sökningar på söktermer med anknytning till den berörda personens namn väger tyngre än integritetsintresset.

– IMY:s uppgift är bland annat att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter. Där bevakar vi särskilt att rätten till privatliv och skyddet av den personliga integriteten respekteras vid behandling av personuppgifter. Men dessa rättigheter är inte absoluta och måste vägas mot andra fri- och rättigheter, bland annat rätten till yttrande- och informationsfrihet som har en central ställning i Sverige.

Vid en begäran från en person som vill få sökresultat borttagna så måste hänsyn tas till argument som talar för och emot att resultatet tas bort från sökmotorn. Till vänster argument som talar för att resultatet tas bort, till höger argument som talar emot.