Kamerabevakning i offentlig verksamhet
Är ni en myndighet eller en aktör som utför en uppgift av allmänt intresse och vill kamerabevaka? Här reder vi ut begreppen och förklarar vad som gäller.
Behöver ni söka tillstånd? Ja, troligtvis.
Om tillstånd behövs beror på vem som ska bevaka och var. Myndigheter och andra aktörer som utför uppgifter av allmänt intresse behöver tillstånd för att kamerabevaka på platser dit allmänheten har tillträde. Exempel på aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse är privata företag inom hälso- och sjukvård eller inom skola och förskola.
När behöver ni söka tillstånd?
Undantag från tillståndsplikten
För er som inte behöver söka tillstånd
Ni behöver inte ansöka om tillstånd om ni ska bevaka platser dit allmänheten inte har tillträde. Om ni ska kamerabevaka sådana platser måste ni dock själva se till att ni följer reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Ni måste själva göra bedömningen om ni har rätt att bevaka eller inte. Dokumentera alltid er bedömning skriftligt.
Det behöver alla som vill kamerabevaka tänka på
Platser som inte behöver tillstånd
ExempelExempel på platser som ni inte behöver tillstånd för att kamerabevaka är instängslade områden där allmänheten inte får vistas, skolkorridorer eller personalutrymmen. Ni behöver inte heller tillstånd för att kamerabevaka i ett parkeringshus.
Bevakningsintresset – ändamål och rättslig grund
För att få kamerabevaka krävs att ni har ett berättigat ändamål. Vad vill ni uppnå eller vilket problem vill ni lösa med kamerabevakningen? Det är ert ändamål som sätter ramarna för hur ni får bedriva bevakningen. Ni får bara bevaka det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Om syftet med er kamerabevakning är att förebygga eller utreda brott måste ni kunna visa att det finns problem med brottslighet på den plats som ni vill kamerabevaka.
Det räcker dock inte med att ni har identifierat ett ändamål med er kamerabevakning, det måste även finnas en rättslig grund i dataskyddsförordningen.
De vanligaste rättsliga grunderna för offentlig verksamhet är
- att kamerabevakningen är nödvändig för att ni ska kunna utföra en uppgift av allmänt intresse
- eller nödvändig som ett led i er myndighetsutövning.
Samtycke är inte en lämplig rättslig grund när det gäller kamerabevakning eftersom ett giltigt samtycke ska ha samlats in i förväg, vara helt frivilligt och kunna återkallas.
Behovet av att kamerabevaka en plats ska sedan vägas mot intresset av att inte bli bevakad.
Integritetsintresset – skydd mot otillåten kamerabevakning
Det finns flera faktorer som påverkar er bedömning om en viss bevakning är tillåten eller inte
- på vilken plats
- tiderna för bevakningen
- vilket slags område som bevakas och
- hur många som har tillgång till det inspelade materialet.
Om bevakningen ska ske på en plats där många människor rör sig blir integritetsintrånget större.
Att bevaka ett torg under dagtid innebär till exempel att fler personuppgifter kommer att behandlas. Då väger integritetsintresset tyngre. Att begränsa bevakningen till en mindre yta och att endast bevaka under natten innebär att färre personuppgifter behandlas och att integritetsintrånget blir mindre. Det är också ett större integritetsintrång att spela in material än att bevaka i realtid. Att använda sig av ljudupptagning är särskilt integritetskänsligt.
Här kan ni läsa mer om vad som gäller på några särskilda områden:
Skyldighet att dokumentera
Ni som bedriver kamerabevakning är skyldiga att dokumentera er bedömning och hur ni har vägt integritetsintresset mot behovet av kamerabevakning.
Konsekvensbedömning och förhandssamråd
Om ni planerar att påbörja en kamerabevakning som kan leda till höga risker för den personliga integriteten hos dem som ni ska bevaka ska ni göra en konsekvensbedömning. Syftet med en konsekvensbedömning är att identifiera och förebygga eventuella risker innan de uppkommer. Om ni har gjort en konsekvensbedömning men anser att det fortfarande finns höga risker för den personliga integriteten ska ni begära förhandssamråd med IMY innan ni påbörjar kamerabevakningen. Är det fråga om tillståndspliktig bevakning ska ni ansöka om tillstånd istället för att begära förhandssamråd.
Konsekvensbedömning inför kamerabevakning
Informera om bevakningen
Om ni kamerabevakar är ni skyldiga att informera om det. Det ska framgå tydligt genom skyltar på platsen att området kamerabevakas. Av skylten ska det på ett begripligt och lättillgängligt sätt ges information om bland annat ändamålet med bevakningen och kontaktuppgifterna till den personuppgiftsansvariga. Det finns också ytterligare information som bör framgå och saker ni behöver tänka på.
Informera om kamerabevakning
Lagringstid och behörighet
Det finns regler om hur filmmaterialet ska hanteras. Ni får till exempel inte spara det längre än nödvändigt och ni måste se till att så få personer som möjligt har åtkomst.
Den bevakades rättigheter
Den som blir filmad har vissa rättigheter enligt dataskyddsförordningen, till exempel att få reda på om man finns med på en inspelning och i vissa fall se utdrag från inspelningen. Det är viktigt för er att känna till och ha rutiner för att hantera den bevakades rättigheter.
Förhandla med facket
Tänk på att det under vissa förutsättningar finns en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med arbetstagarorganisationer i enlighet med 11–14 §§ i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) i samband med att ni överväger att börja kamerabevaka. Om ni ska söka tillstånd måste förhandlingen först vara avslutad.
Äldre tillstånd gäller fortfarande
Fram till den 25 maj 2018 beslutade länsstyrelserna om tillstånd till kameraövervakning. För myndigheter och andra aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse gäller dessa tillstånd fortfarande. Ni kan alltså fortsätta att kamerabevaka enligt villkoren i ert tillstånd så länge tillståndet gäller.