Bevakningsmaterial
Lagring av inspelat material
När ni använder er av bevakningskameror med bildinspelning får ni inte lagra det inspelade materialet längre än nödvändigt med hänsyn till de ändamål ni har bestämt för bevakningen. Det innebär att ni har en skyldighet att sträva efter så kort lagringstid som möjligt. Europeiska dataskyddsstyrelsens rekommenderar en lagringstid på tre dygn, vilket är en bra tumregel. Om ni har ett konkret behov av en längre lagringstid kan det vara tillåtet. Ju längre lagringstid ni har, desto utförligare måste ni motivera varför det behövs. Det är viktigt att ha tydliga rutiner för gallring av det inspelade materialet.
Inbrott efter stängning
ExempelEn butiksägare använder sig av bevakningskameror för att förebygga inbrott efter stängning. Butiksägaren kan kontrollera det inspelade materialet dagen efter att det har spelats in, så en grundläggande lagringstid om 24 timmar är befogad. Om butiken håller stängt under helgen så är en längre lagringstid befogad. Det är tillåtet att behålla material som visar att ett inbrott har skett tills det har lämnats över till polisen.
Lagringstiden för inspelat material regleras av den grundläggande principen om lagringsminimering i dataskyddsförordningen.
Grundläggande princip om lagringsminimering
Behörighet att ta del av det inspelade materialet
Om ni använder bevakningskameror är ni skyldiga att se till att uppgifterna inte sprids till obehöriga inom eller utanför organisationen. Därför måste ni ta ställning till vilka som verkligen behöver ha tillgång till det inspelade materialet, och begränsa behörigheten att ta del av det. Att ha rutiner för hantering av materialet och vilka som har åtkomst till det kallas organisatoriska säkerhetsåtgärder.
Material från kamerabevakning ger stora möjligheter att kartlägga enskilda och det är viktigt att endast betrodda personer har åtkomst till det och att den kretsen är så begränsad som möjligt.
Bevakningsmaterialet ska även skyddas med tekniska säkerhetsåtgärder, till exempel kryptering, låsta utrymmen eller andra säkerhetslösningar. Nivån på säkerheten ska vara lämplig utifrån situationen i det enskilda fallet. Det gäller både den tekniska säkerheten och den organisatoriska säkerheten.
Skyldigheten att skydda inspelat material från obehörig åtkomst regleras av den grundläggande principen om säkerhet och konfidentialitet i dataskyddsförordningen.
Grundläggande princip om säkerhet och konfidentialitet
Tystnadsplikt
Uppgifter som samlas in genom kamerabevakning betraktas normalt som känsliga från ett integritetsperspektiv eftersom de kan användas för att kartlägga enskildas rörelsemönster och lämna information om deras personliga förhållanden. Materialet kan exempelvis innehålla uppgifter om brott, missbruk och hälsa.
Det är som huvudregel inte tillåtet att lämna ut eller på annat sätt sprida bilder och filmer som samlats in genom kamerabevakning eftersom det omfattas av tystnadsplikt. Tar ni del av information från kamerabevakningen får ni alltså inte obehörigen röja eller utnyttja det som ni har fått veta om någon enskilds personliga förhållanden.
Ni får till exempel inte sprida bevakningsmaterial på sociala medier i syfte att identifiera en potentiell gärningsperson. Spridningen av materialet skulle kunna utgöra ett brott mot tystnadsplikten enligt brottsbalken och straffet för den som döms kan bli böter eller fängelse i högst ett år.
Däremot får ni lämna ut material från kamerabevakning till brottsbekämpande myndigheter, som polisen, om det behövs för att utreda ett begånget brott som kan ge fängelse, eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet med fängelse som påföljd.
Om ett brott fångas på film vid kamerabevakning och sekvensen med händelseförloppet avskiljs för att polisanmäla brottet är det fråga om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen. Dessa får som huvudregel bara behandlas av myndigheter.
Andra än myndigheter kan, enligt förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, ha stöd för att behandla personuppgifter om lagöverträdelser om behandlingen är nödvändig för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, eller för att en rättslig förpliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras. IMY får vidare meddela föreskrifter om i vilka fall andra än myndigheter får behandla sådana personuppgifter. IMY får också besluta i enskilda fall att andra än myndigheter får behandla sådana uppgifter.
Vad gäller delning av uppgifter om lagöverträdelser från kamerabevakning måste ni förhålla er till reglerna om tystnadsplikt.
Personuppgifter som rör lagöverträdelser
Visa material för polisen
ExempelEn butiksägare använder sig av bevakningskameror för att förebygga och utreda brott. När butiken utsätts för skadegörelse skickar ägaren in det inspelade materialet tillsammans med en anmälan till polisen. Delningen av materialet är tillåten.
Visa material i sociala medier
ExempelEn butiksägare använder sig av bevakningskameror för att förebygga och utreda brott. Butiksägaren har tröttnat på att samma ungdomsgäng återkommande snattar i butiken. Butiksägaren bestämmer sig för att dela bevakningsmaterialet i en lokal Facebook-grupp för att få hjälp med att identifiera dem som snattar. Delningen av materialet är inte tillåten. Att utreda brott är en uppgift för polisen.
Visa material i sociala medier – reklam
ExempelEn butiksägare använder sig av bevakningskameror i syfte att förebygga och utreda brott. Butiken har inte utsatts för brott. Butiksägaren beslutar sig för att lägga upp en reklamfilm bestående av glada kunder som köper godis från övervakningskameran på sociala medier. Det är inte tillåtet att lägga upp filmen på sociala medier eftersom materialet bara får användas för att förebygga och utreda brott.
Vilka ni får dela materialet med regleras av den grundläggande principen om ändamålsbegränsning i dataskyddsförordningen.