Sedan den 1 augusti 2020 behöver i vissa fall kollektivtrafikens aktörer inte ansöka om tillstånd för kamerabevakning. Detta undantag gäller när bevakningen ska ske i brottsförebyggande syfte eller för att förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet eller olyckor. Undantaget från tillståndsplikten gäller om bevakningen sker
- i ett färdmedel som används i kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg eller i tunnelbana
- av ett stations-, terminal- eller hållplatsområde avsett för resande med kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg eller i tunnelbana
- av en plats vid järnvägs-, spårvägs- eller tunnelbanespår
- av ett flygplatsområde.
Inte fritt fram att kamerabevaka i kollektivtrafiken
Det är viktigt att komma ihåg att undantaget från kravet på tillstånd inte innebär att det automatiskt blir lagligt att bedriva kamerabevakning på en viss plats. För att få bevaka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott, krävs det i regel att den bevakade platsen är brottsutsatt. Här ska den aktör som vill bedriva bevakningen kunna visa vilka brott som har begåtts inom det bevakade området. En brottsutsatt plats är inte varje plats där det någon gång har skett enstaka brott, utan det ska finnas problem med brottslighet på platsen. En bedömning av bevakningsbehovet måste göras i varje enskilt fall och vägas mot integritetsintresset på den aktuella platsen.
Den aktör som ska bedriva bevakningen måste fortfarande göra de bedömningar som krävs innan det kan konstateras att bevakningen är laglig. Ytterst kan en otillåten bevakning bli föremål för sanktionsavgifter.
Om man vill bedriva kamerabevakning för något annat syfte, eller på någon annan plats än de som har räknats upp, så behöver tillstånd fortfarande sökas för detta.
Konsekvensbedömning och förhandssamråd
Innan man påbörjar en systematisk bevakning av en allmän plats i stor omfattning, till exempel genom kamerabevakning, ska en konsekvensbedömning ha genomförts. Det innebär att om många människor kommer att bli filmade på den plats i kollektivtrafiken som ska bevakas så måste man göra en konsekvensbedömning. En konsekvensbedömning kan omfatta bevakningen på fler än en bevakad plats, om förhållandena på platserna är likvärdiga. Om det fortfarande finns en hög risk för enskilda efter konsekvensbedömningen kan det krävas ett förhandssamråd med Integritetsskyddsmyndigheten innan bevakningen inleds.
Rättslig grund och grundläggande principer
Den som bedriver bevakningen måste kunna redovisa syftet med bevakningen och kunna koppla bevakningen till en rättslig grund i dataskyddsförordningen. För kollektivtrafikens aktörer är den rättsliga grunden normalt uppgift av allmänt intresse.
Vidare behöver man följa de grundläggande principerna för personuppgiftsbehandling, som till exempel innebär att man inte får behandla fler uppgifter än vad som behövs för ändamålen eller spara uppgifterna längre än nödvändigt.
Behovet måste väga tyngre
För att kamerabevakningen ska anses vara tillåten krävs att behovet att bevaka platsen väger tyngre än intrånget det innebär för enskilda att bli bevakade när de rör sig i kollektivtrafiken. På flera platser i kollektivtrafiken där enskilda uppehåller sig under längre tid, till exempel i väntsalar eller på busslinjer med lång genomsnittlig restid, kan det intrånget väga tungt. Det innebär att den som vill bedriva bevakning på en sådan plats måste ha motsvarande tungt vägande skäl för att bevakningen ska vara laglig. På andra platser, till exempel hållplatser eller cykelparkeringar, kan intrånget väga mindre tungt och bevakning därmed vara lättare att motivera.
Information
Det finns en skyldighet att informera om bevakningen genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt. Man måste till exempel informera om vem som är ansvarig för bevakningen och hur man kommer i kontakt med denne ifall det är någon som vill ha mer information om bevakningen.
Förhandlingsskyldighet med arbetstagarorganisation
Tänk på att många platser inom kollektivtrafiken också är arbetsplatser, till exempel för busschaufförer, trygghetsvärdar eller biljettkontrollanter. Om en arbetsgivare vill kamerabevaka en arbetsplats måste detta först förhandlas med berörda lokala arbetstagarorganisationer, enligt reglerna i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
Tystnadsplikt och hantering av inspelat material
Vid kamerabevakning i brottsförebyggande syften är lagring av filmmaterial normalt tillåtet. Filmen får dock inte sparas längre än nödvändigt. Ljud är det som utgångspunkt inte tillåtet att ta upp.
I kamerabevakningslagen finns också bestämmelser om tystnadsplikt. Den som tar del av informationen som har inhämtats genom kamerabevakning får inte röja eller utnyttja det som framkommit om någon enskilds personliga förhållanden. Därför måste inspelat material skyddas från obehöriga. Den som bedriver bevakningen måste ta ställning till vilka personer som behöver ha tillgång till det inspelade materialet, och se till att ingen annan än dessa har åtkomst till materialet.
Vägledning vid kamerabevakning
