Steg 4 – Gör en intresse­av­vägning

Intresseavvägningen ska göras som en del av bedömningen av om ni har en rättslig grund för er kamerabevakning, den första delen av bedömningen beskrivs i steg 3. Om ni inte genomfört steg 1–3 i arbetsgången – gör det först.

För att få ytterligare vägledning om hur ni gör bedömningen på olika typer av platser kan ni ta stöd av våra guider för intresseavvägning.

Så gör ni intresseavvägningen på olika platser

Gör avvägningen utifrån den specifika plats ni vill kamerabevaka

En intresseavvägning ska alltid göras, och den ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det gäller både om den rättsliga grunden är utförande av uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen (GDPR) och platsen till exempel är brottsutsatt i kamerabevakningslagens mening eller om bedömningen istället görs enligt artikel 6.1 f i GDPR (HFD 2023 ref 6 och EU-domstolen C-252/21 punkt 110).

Intresset av att inte bli bevakad kan variera beroende på

• vilket område som filmas
• vilken verksamhet som pågår där
• vilken situation de bevakade personerna är i när de blir filmade
• om personerna rimligen kan förvänta sig att bli kamerabevakade på platsen
• vilka tider bevakningen sker
• hur bevakningen går till, exempelvis om den sker med inspelning eller bara i realtid.

Intresseavvägningen görs på liknande sätt, oavsett om er rättsliga grund för bevakningen är utförande av uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e) eller en intresseavvägning (artikel 6.1 f).

IMY går nedan igenom olika faktorer som ni bör tänka på vid bedömningen av bevakningsintresset och den enskildes motstående intresse. Faktorerna är sådana som ni bör tänka på oavsett om ni har utförande av uppgift av allmänt intresse eller intresseavvägning som rättslig grund. IMY ger också exempel på frågor ni kan ställa er i samband med bedömningen av de olika intressena. Observera att det inte är fråga om någon uttömmande uppräkning av sådana frågor.

Bedöm bevakningsintresset

Analysera platsen för bevakningen

Ni kan börja bedömningen av bevakningsintresset med att analysera den plats ni ska bevaka. På vissa platser anses det generellt sett finnas ett bevakningsintresse, även om det inte har inträffat några konkreta händelser på den enskilda platsen.

För närmare beskrivning av olika typer av platser och områden, se guiderna för intresseavvägning.

Så gör ni intresseavvägningen på olika platser

Om platsen ni ska bevaka inte har ett generellt bevakningsintresse måste ni titta på vilket intresse ni har av bevakning utifrån vad som har inträffat på den plats ni ska bevaka.

Analysera de händelser som ligger till grund för bevakningsintresset

Det är viktigt att ni noggrant dokumenterar och analyserar de händelser som ligger till grund för ert bevakningsintresse. Ni kan då exempelvis utgå från följande frågor:

Vid situationer som utlöser till exempel inbrotts- överfalls- eller brandlarm väger bevakningsintresset i regel tyngre än annars. Om det är frågan om larm som lätt kan aktiveras av flera personer, eller sådana som ofta utlöses, kan dock bevakningsintresset väga lättare. Ett exempel på det kan vara att elever ofta aktiverar brandlarm i skolor, eller andra typer av falsklarm.

Gör en sammanvägd bedömning av bevakningsintresset

När ni har analyserat alla relevanta faktorer ovan bör ni göra en bedömning av om bevakningsintresset väger lätt, relativt tungt eller tungt. Kom ihåg att ni kan behöva göra olika bedömningar för olika platser och tider på dygnet.

Bedöm integritetsintresset

Analysera platsen ni ska bevaka

Ni kan börja bedömningen av den enskildes intressen med att analysera den plats ni ska bevaka. Utgå från exempelvis följande frågor:

Bedöm tiderna för bevakningen

Ni bör tänka på tiderna för bevakningen, eftersom det har betydelse för integritetsintresset när på dygnet ni tänker kamerabevaka. Integritetsintresset väger i regel tyngre dagtid än under sena kvällar och nätter. Ska bevakning ske inomhus under tider när lokalen i fråga är stängd, låst och larmad har IMY ansett att integritetsintresset är närmast försumbart eftersom den som träffas av en sådan bevakning inte får vara på platsen vid den tidpunkten. Om bevakning istället ska ske alla dagar dygnet runt väger integritetsintresset oftast tungt.

Fundera på hur bevakningen ska gå till

Kamerabevakning kan ske på flera olika sätt, vilket påverkar bedömningen av integritetsintresset. Det vanligaste är med inspelning och/eller i realtid. Med realtidsbevakning avses att någon kan titta på bevakningen live, till exempel på en monitor, skärm eller mobiltelefon. Det krävs inte att någon faktiskt tittar på bevakningen i varje givet ögonblick för att det ska vara frågan om realtidsbevakning, det räcker att möjligheten att titta live finns.

Bevakning kan också ske med integritetsvänlig teknik, till exempel genom värmekameror eller olika typer av maskering eller pixelering av bilden. Sådana åtgärder minskar integritetsintrånget jämfört med om man använder vanlig kamerabevakning. Däremot är det svårt att undvika att det ändå blir fråga om personuppgiftsbehandling enligt GDPR och personbevakning enligt kamerabevakningslagen, vilket gör att reglerna ändå måste följas. Det gäller även om man använder anonymiseringsteknik som appliceras mycket snabbt på originalbilden och som inte kan återställas (Förvaltningsrätten, mål nr 20418-23 och Kammarrätten, mål nr 688-24). Bevakning med exempelvis maskeringsfilter som kan lyftas bort i efterhand innebär inte heller lika stor minskning av integritetsintresset som bevakning med maskering som inte kan tas bort i efterhand.

Inspelning och avlyssning av ljud är vidare mycket integritetskänsligt, vilket betyder att bevakningsintresset måste väga mycket tungt, och/eller att inspelning eller avlyssning endast sker i rena undantagsfall för att det ska vara tillåtet. Det kan till exempel handla om inspelning eller avlyssning som endast sker vid aktivering av överfallslarm och som avslutas vid återställning av larmet.

Ni kan använda följande frågor som ledning:

Gör en sammanvägd bedömning av integritetsintresset

När ni har analyserat alla relevanta faktorer ovan bör ni göra en bedömning av om integritetsintresset väger lätt, relativt tungt eller tungt. Kom ihåg att ni kan behöva göra olika bedömningar för olika platser och tider på dygnet.

Gör intresseavvägningen

Avslutningsvis ska ni bedöma om bevakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset är bevakningen tillåten. 

Om ni kommer fram till att bevakningen inte är tillåten så behöver ni se över om ni kan begränsa er kamerabevakning för att minska integritetsintrånget. 

Så gör ni intresseavvägningen på olika platser

För att få ytterligare vägledning om hur ni gör bedömningen på olika typer av platser kan ni ta stöd av våra guider för intresseavvägning. Fler guider kommer publiceras löpande under våren 2025.

Så gör ni intresseavvägningen på olika platser

Så gör ni intresseavvägningen på olika platser

För att få ytterligare vägledning om hur ni gör bedömningen på olika typer av platser kan ni ta stöd av våra guider för intresseavvägning. Fler guider kommer publiceras löpande under våren 2025.

Så gör ni intresseavvägningen på olika platser

Nästa steg

Om ni kommer fram till att förutsättningarna i steg 3 och 4 är uppfyllda så har ni rättslig grund för er kamerabevakning. Ni ska då gå vidare till steg 5 i arbetsgången, som beskriver vad ni behöver tänka på gällande lagringstiden. Därefter ska ni gå vidare till steg 6 och dokumentera er intresseavvägning.