Steg 2 – Bestäm ändamålet – varför vill ni kamerabevaka?
Det vanligaste ändamålet, eller syftet, med kamerabevakning är att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brott. Andra ändamål kan exempelvis vara att förebygga, förhindra eller upptäcka ordningsstörningar eller olyckor. Ni får bara samla in personuppgifter för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål.
Specifika och berättigade ändamål
Ändamålen måste vara specifika och konkreta, inte luddiga eller otydliga. Det är till exempel inte tillräckligt att ange "kontroller" som ändamål för bevakning, utan att också ange syftet med kontrollen. Syftet med kontrollen kan exempelvis vara att säkerställa att endast behöriga personer får tillträde till en byggnad.
Ändamålet måste också vara berättigat. Detta innebär att personuppgiftsbehandlingen dels ska ha en rättslig grund i dataskyddsförordningen (GDPR), dels ska ske i enlighet med övrig tillämplig lagstiftning och allmänna rättsprinciper.
Steg 3 – Identifiera rättslig grund och gör nödvändiga bedömningar
Behandla redan insamlat kameramaterial på nya sätt
Om ni vill behandla insamlade personuppgifter på ett nytt sätt, måste det vara förenligt med de ursprungliga ändamålen. I sådana fall kan ni stödja er på samma rättsliga grund som ni hade när ni samlade in personuppgifterna. Kom ihåg att ni måste informera de registrerade om den nya personuppgiftsbehandlingen innan den påbörjas. Med de registrerade menas de personer vars uppgifter behandlas genom kamerabevakningen.
Om ni däremot vill använda personuppgifterna på ett sätt som inte är förenligt med de ursprungliga ändamålen, är det fråga om en helt ny personuppgiftsbehandling. Ni kan till exempel inte börja kamerabevaka med ändamålet att förebygga och förhindra skadegörelse för att sedan använda samma bevakningsmaterial för att undersöka hur många externa besökare ni har under en viss tidsperiod. Ni måste då identifiera en ny rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen. Ni behöver också stämma av så att behandlingen sker i enlighet med de grundläggande principerna i GDPR innan insamlingen av kameramaterial påbörjas.
Grundläggande principer i GDPR
Nästa steg
Om ni kommer fram till att ni har ett specifikt och berättigat ändamål så ska ni gå vidare till steg 3 i arbetsgången. Där kan ni läsa om hur ni gör de inledande bedömningarna för om ni har en rättslig grund för er bevakning.
Bedöma om kamerabevakning är tillåten
Gå igenom alla stegen i arbetsgången för att bedöma om er planerade kamerabevakning är tillåten.
- Steg 1 – Kommer ni behandla personuppgifter?
- Steg 2 – Bestäm ändamålet – varför vill ni kamerabevaka?
- Steg 3 – Identifiera rättslig grund och gör nödvändiga bedömningar
- Steg 4 – Gör en intresseavvägning
- Steg 5 – Begränsa lagringstiden
- Steg 6 – Dokumentera intresseavvägningen
- Steg 7 – Bedöm behovet av konsekvensbedömning
- Steg 8 – Registrera kamerabevakningen i er förteckning
- Steg 9 – Informera om kamerabevakningen
- Steg 10 – Skydda personuppgifterna
- Steg 11 – Utvärdera kamerabevakningen regelbundet
Nya kameraregler från den 1 april
Tillståndsplikten upphör, men nya krav införs på främst offentliga aktörer som behöver ha en förteckning över all bevakning och dokumentera sin intresseavvägning.