Bostadsrätts­förening får inte kamerabevaka entré och trapphus

Integritetsskyddsmyndigheten har tagit emot klagomål som gör gällande att en bostadsrättsförening kameraövervakar trapphuset i föreningens bostadshus. Myndigheten har nu granskat föreningens kamerabevakning.

– Vi får många frågor och klagomål som rör just kamerabevakning i flerbostadshus. Därför är det viktigt för oss att ge vägledning kring när och hur kamerabevakning kan vara tillåten eller inte i sådana situationer, säger Nils Henckel som är jurist på Integritetsskyddsmyndigheten.

Integritetsskyddsmyndighetens granskning visar att föreningen har totalt fyra bevakningskameror. Två är placerade i trapphus, en i entrén till föreningens fastighet och en är riktad mot en el-central i föreningens förrådsrum. Samtliga kameror spelar in bild och ljud alla dagar i veckan, dygnet runt.

I sitt beslut konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten att bostadsföreningar inte behöver ansöka om tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten för att få kamerabevaka.

– Det innebär dock inte att det är fritt fram att kamerabevaka i flerbostadshus. Föreningen ansvarar själv för att dess kamerabevakning inte strider mot dataskyddsförordningen, GDPR.

För de två kameror som är uppsatta i trapphus konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten att dessa gör det möjligt för föreningen att kartlägga de boendes vanor, besök och umgängeskrets. "Redan det faktum att bevakningen avser de boende och deras hemmiljö innebär därför att det krävs mycket starka skäl för att bevakningen ska vara tillåten", skriver myndigheten i sitt beslut.

– Under särskilda omständigheter kan en bostadsrättförening ha möjlighet att kamerabevaka ett trapphus och rikta kameran mot en viss boendes ytterdörr. Men, för att sådan bevakning ska vara tillåten krävs att det finns mycket tungt vägande skäl till kamerabevakningen och det anser vi inte är fallet här.

Den tredje kameran är uppsatt vid entrén till föreningens fastighet. Föreningen uppger att den haft problem med skadegörelse vid entrén under två månader 2018. Integritetsskyddsmyndigheten framhåller att föreningen löpande måste göra en prövning av om det fortfarande är motiverat att ha denna kamera uppsatt. Eftersom föreningen inte haft några problem med skadegörelse sedan augusti 2018 finns det inget som motiverar att bevakningskameran fortfarande används.

Integritetsskyddsmyndigheten förelägger föreningen att rikta om den fjärde kameran, som är riktad mot el-centralen, så att den inte filmar de boendes förråd.

Samtliga kameror spelar in både bild och ljud. Integritetsskyddsmyndigheten konstaterar att ljudinspelning är extra integritetskänslig, särskilt i ett bostadshus, och att det inte finns något som motiverar ljudinspelning i det här fallet.

– Att styrelsen i en bostadsrättförening kontinuerligt avlyssnar och spelar in ljud i människors bostadsmiljö är som utgångspunkt inte tillåtet.

Integritetsskyddsmyndigheten anser även att föreningen inte tillräckligt informerar de boende om kamerabevakningen. Bland annat saknas information om vem som övervakar, var man kan vända sig för att få mer information och att även ljud spelas in från kamerorna, vilket är en särskilt allvarlig brist.

Integritetsskyddsmyndigheten förelägger bostadsrättsföreningen att sluta kamerabevaka trapphus och entré, att upphöra med ljudinspelning för bevakningskameran i el-centralen och att förbättra informationen om kamerabevakningen. Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 20 000 kronor mot föreningen. Vid beräkningen av beloppets storlek har särskild hänsyn tagits till att det rörde sig om en mindre bostadsrättsförening.

– Jag uppmanar alla bostadsrättsföreningar som kamerabevakar eller överväger att göra det, att ta del av detta beslut och de rättsliga bedömningar vi gjort, säger Nils Henckel.

Läs Integritetsskyddsmyndigheten beslut i pdf-format (pdf, 164 kB)

Läs mer om kamerabevakning i flerbostadshus

För mer information kontakta

Jurist Nils Henckel, telefon 08-657 61 23

Integritetsskyddsmyndighetens presstjänst, 08-515 15 415