Vanliga frågor och svar

De största kreditupplysningsföretagen har var sitt dataregister med uppgifter om alla personer över 15 år i Sverige och om alla företag i landet. Du blir automatiskt registrerad och har ingen rätt att bli struken ur registren. Kreditupplysningsföretagen hämtar huvudsakligen uppgifter från myndigheter.

Främst tre slag av uppgifter registreras om privatpersoner:

• Identitetsuppgifter, till exempel namn, personnummer och adress. Uppgifterna hämtas från Statens personadressregister (SPAR).
• Inkomst och innehav av fastighet. Uppgifterna hämtas från Skatteverkets skatteregister och fastighetstaxeringsregister.
• Betalningsanmärkningar, till exempel utslag i mål om betalningsföreläggande, restförda skatter och avgifter eller misslyckade utmätningsförsök. Sådana uppgifter hämtas från Kronofogdemyndigheten.

En kreditupplysning om en privatperson får normalt bara innehålla uppgifter om betalningsförsummelser som har

• fastställts av domstol eller annan myndighet,
• lett till beslut om inledande av skuldsanering,
• lett till inställda betalningar eller
• lett till ansökan om konkurs eller ackord.

Endast i vissa fall får uppgifter om kreditmissbruk lagras och lämnas ut. För det första ska krediten ha lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn (främst banker och kreditmarknadsbolag). För det andra ska kredittagaren i avsevärd utsträckning ha överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten. Missbruket ska ha lett till att kreditgivaren sagt upp kreditavtalet.

En del kreditupplysningsföretag registrerar också uppgifter om att en kreditupplysning har lämnats ut, så kallade omfrågeuppgifter.

Kreditupplysning för privatpersoner

För juridiska personer, näringsidkare och näringsanknutna personer registreras i förekommande fall samma typer av uppgifter som för privatpersoner. Dessutom hämtas vissa uppgifter från aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret hos Bolagsverket och från det allmänna företagsregistret (Basun) hos Statistiska centralbyrån. Uppgifterna från dessa register visar bland annat om du är styrelseledamot i ett aktiebolag eller delägare i ett handelsbolag, om du har en inregistrerad enskild firma eller är redovisningsskyldig för mervärdesskatt (moms) eller arbetsgivaravgifter.

För juridiska personer – alltså inte för enskilda näringsidkare – får också uppgifter om ansökan om betalningsföreläggande registreras som en betalningsanmärkning. Kreditupplysningsföretagen behöver alltså i dessa fall inte vänta tills Kronofogdemyndigheten har fastställt betalningsskyldigheten.

Kreditupplysning för verksamheter

Enligt kreditupplysningslagen kan du få ett besked av ett kreditupplysningsföretag om företaget behandlar uppgifter om dig och i så fall vilka uppgifter som finns. Detta gäller både om uppgifterna finns i dataregister eller om de har lagrats på annat sätt. Informationen ska tillhandahållas kostnadsfritt, så länge begäran inte är uppenbart ogrundad eller orimlig. Bestämmelser om en fysisk persons rätt till tillgång till personuppgifter och annan information finns i artiklarna 12 och 15 i EU:s dataskyddsförordning.

Kreditupplysning för privatpersoner

En juridisk person har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten behandlas uppgifter om den juridiska personen.

Kreditupplysning för verksamheter

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska normalt ha IMY:s tillstånd.

Kreditupplysning

Innehavare av kreditupplysningstillstånd

På vår webbplats finns en förteckning över alla bolag som har IMY:s tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet.

Bolag med tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet

Den som begär en personupplysning, alltså en kreditupplysning om en privatperson, ska ha ett så kallat legitimt behov av den. Det innebär att han eller hon ska ha eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller att han eller hon i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande dig.

En hyresvärd kan ha ett legitimt behov av en kreditupplysning om du ska hyra en bostad. Ett annat fall kan vara en arbetsgivare som avser att anställa dig i en högre position som dessutom innebär ett ekonomiskt ansvar, till exempel som bolagets ekonomichef.

Den som begär en företagsupplysning, alltså upplysning om en juridisk person, om en näringsidkare eller om en näringsanknuten person behöver inte ha ett legitimt behov för att få ut upplysningen.

En kreditupplysning om en styrelseledamot i ett aktiebolag eller en enskild näringsidkare kan alltså lämnas ut utan någon prövning av behovet.

Den som beställer en företagsupplysning måste vara säker på att den man begär upplysning om är näringsidkare eller en näringsanknuten person. Om frågeställaren är osäker, ska personen betraktas som privatperson.

Om en näringsidkare eller en näringsanknuten person söker kredit i sin egenskap av privatperson ska reglerna för personupplysning tillämpas, det vill säga frågeställaren behöver ha ett legitimt behov av kreditupplysningen.

Kreditupplysning

Enligt kreditupplysningslagen ska den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha ett legitimt behov. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.

Det är det kreditupplysningsföretag som lämnar ut en kreditupplysning som är ansvarigt för att det finns ett legitimt behov. Om en kreditupplysning tagits om dig utan att det funnits ett legitimt behov bör du därför kontakta kreditupplysningsföretaget. De ska då utreda vad som hänt och lämna besked till dig om sin inställning till det inträffade. Om du vill kan du också själv först kontakta frågeställaren för att ta reda på varför han eller hon tagit en kreditupplysning om dig.

Kreditupplysning

Ja. Det är inte kreditens storlek som styr. Det som är avgörande för om man får ta en kreditupplysning på en privatperson är om det finns ett legitimt behov.

Kreditupplysning

Enligt kreditupplysningslagen ska den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha ett legitimt behov. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.

Det är det kreditupplysningsföretag som lämnar ut en kreditupplysning som är ansvarigt för att det finns ett legitimt behov. Om en kreditupplysning tagits om dig utan att det funnits ett legitimt behov bör du därför kontakta kreditupplysningsföretaget. De ska då utreda vad som hänt och lämna besked till dig om sin inställning till det inträffade. Om du vill kan du också själv först kontakta frågeställaren för att ta reda på varför han eller hon tagit en kreditupplysning om dig.

Kreditupplysning

Då en kreditupplysning lämnas ut till en bank bara för att banken ska kunna beräkna sitt kapitalkrav för kreditrisker enligt kapitaltäckningslagen, behöver kreditupplysningsföretaget inte skicka ut en fullständig kreditupplysningskopia.

I detta fall räcker det med att kreditupplysningsföretaget lämnar information om att en kreditupplysning har tagits. Kreditupplysningsföretaget får överlåta till banken själv att lämna denna information, till exempel via din Internetbanktjänst, i samband med utskick av kontoutdrag eller liknande. Det ska av informationen framgå att du har rätt att vända dig till kreditupplysningsföretaget för att få del av alla de uppgifter som har lämnats ut till din bank.

Kreditupplysning

En betalningsanmärkning är en betalningsförsummelse som har fastslagits av en myndighet eller domstol och som har registrerats i ett kreditupplysningsföretags register. Det är alltså kreditupplysningsföretagen som registrerar betalningsanmärkningar och inte myndigheten eller domstolen som fastslagit en skuld.

När det gäller företag kan en betalningsanmärkning även vara andra typer av anteckningar hos kreditupplysningsföretag, till exempel en ansökan om betalningsföreläggande mot företaget.

Betalningsanmärkningar