Här får du svar på vanliga frågor som vi får in till IMY. Du kan söka, filtrera på kategorierna dataskydd, kamerabevakning och kreditupplysning och även välja om du vill se frågor från privatpersoner eller från verksamheter.
Sök på sidan
Det finns {{hitCount}} träffar som matchar din sökning.
Det finns 15 träffar som matchar din sökning.
Om du anser att en uppgift som ett kreditupplysningsföretag har registrerad om dig i sitt register är oriktig eller missvisande ska du kontakta det aktuella kreditupplysningsföretaget och begära att de utreder ärendet. Företaget ska då skyndsamt utreda saken och återkomma till dig med besked om sin inställning.
Om den felaktiga eller missvisande uppgiften har hämtats från Kronofogdemyndighetens register bör du även vända dig till Kronofogdemyndighetens rättelseteam och ansöka om rättelse. Om Kronofogdemyndigheten rättar uppgiften kommer rättelsen att skickas med automatik till kreditupplysningsföretagen.
Uppgifter i kreditupplysningsregister som är oriktiga eller missvisande ska alltid rättas. För att bedöma om en uppgift är oriktig eller missvisande måste man utgå från de förhållanden som gällde vid den tidpunkt då anmärkningen tillkom.
IMY anser att uppgifter ska rättas om
du har betalat skulden innan den noterade händelsen inträffade,
din betalning har försenats av något som du inte har kunnat förutse och inte är ansvarig för (till exempel datorstopp hos posten eller den bank som ska förmedla din betalning),
dom, förlikning eller annan överenskommelse visar att du inte alls eller endast delvis varit skyldig att betala (till exempel om du var skyldig att betala ett mindre belopp ska betalningsanmärkningen ändras till det korrekta beloppet) eller
det saknas en uppgift som normalt registreras och uppgiften är av betydelse för bedömningen av din kreditvärdighet.
IMY anser att följande inte gör uppgiften missvisande:
Din betalningsförsummelse har berott på glömska.
Du har gett någon som inte vanligtvis utför sådana uppdrag, till exempel en familjemedlem, i uppdrag att betala och han eller hon har inte fullgjort sitt uppdrag.
Du har betalat skulden efter det att den noterade händelsen inträffade. När man bedömer om någon är kreditvärdig är det av betydelse att få veta inte bara att en skuld har betalats, utan också om den har betalats i rätt tid. Därför får uppgifter om betalningsanmärkningar finnas i registren även om du har betalat skulden efter det att anmärkningen noterades, till exempel efter ett utslag i mål om betalningsföreläggande.
Bestämmelsen om rättelse gäller för alla kategorier av registrerade.
Uppgifter från kreditupplysningsregister ska vara aktuella. Hänsynen till den enskilda kräver också att man inte för all framtid belastas med en uppgift om till exempel en enstaka betalningsförsummelse. Därför finns regler om när uppgifter inte längre får användas och ska tas bort (gallras) ur kreditupplysningsregistren.
Uppgifter om privatpersoners betalningsanmärkningar ska gallras senast tre år efter den dag då anmärkningen tillkom.
Uppgifter om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades av Kronofogdemyndigheten eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, senast tre år efter den dagen. Om den betalningsplan som ska bestämmas vid en skuldsanering löper längre tid än fem år behöver dock uppgifter om skuldsanering inte gallras förrän den dag då betalningsplanen löper ut.
Uppgifter om missbrukade kontokort finns kvar i två år räknat från den dag kreditavtalet sades upp på grund av missbruket.
Omfrågeuppgifter, det vill säga uppgifter om en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska gallras senast ett år efter den dag då kreditupplysningen begärdes.
Uppgifter om betalningsanmärkningar som rör näringsidkare eller näringsanknutna personer ska gallras på samma sätt som motsvarande uppgifter om privatpersoner, det vill säga efter tre år.
Det finns ingen bestämmelse som säger när en betalningsanmärkning om en juridisk person ska gallras. Betalningsanmärkningar brukar dock gallras efter fem år. Uppgifter om ansökan om betalningsföreläggande brukar gallras två år efter utgången av det år då ansökan gjordes.
Betalningsanmärkningar registreras bland annat vid följande situationer:
Utslag av Kronofogdemyndigheten i mål om betalningsföreläggande, det vill säga ett beslut där Kronofogdemyndigheten har fastställt att någon är betalningsskyldig eftersom han eller hon inte har bestridit ett krav
Tredskodomar från tingsrätten, det vill säga när tingsrätten har dömt i ett mål därför att ena parten har uteblivit från en förhandling eller inte har besvarat ett föreläggande om att avge ett skriftligt svaromål
Missbruk av bankkonton/krediter/hypotekslån
Ansökan och beslut om konkurs
Beslut om inledande av skuldsanering och beslut om skuldsanering
Restförda skatter och avgifter
Misslyckade utmätningsförsök
Ansökan om betalningsföreläggande (registreras enbart för juridiska personer)
En betalningsanmärkning är en betalningsförsummelse som har fastslagits av en myndighet eller domstol och som har registrerats i ett kreditupplysningsföretags register. Det är alltså kreditupplysningsföretagen som registrerar betalningsanmärkningar och inte myndigheten eller domstolen som fastslagit en skuld.
När det gäller företag kan en betalningsanmärkning även vara andra typer av anteckningar hos kreditupplysningsföretag, till exempel en ansökan om betalningsföreläggande mot företaget.
Då en kreditupplysning lämnas ut till en bank bara för att banken ska kunna beräkna sitt kapitalkrav för kreditrisker enligt kapitaltäckningslagen, behöver kreditupplysningsföretaget inte skicka ut en fullständig kreditupplysningskopia.
I detta fall räcker det med att kreditupplysningsföretaget lämnar information om att en kreditupplysning har tagits. Kreditupplysningsföretaget får överlåta till banken själv att lämna denna information, till exempel via din Internetbanktjänst, i samband med utskick av kontoutdrag eller liknande. Det ska av informationen framgå att du har rätt att vända dig till kreditupplysningsföretaget för att få del av alla de uppgifter som har lämnats ut till din bank.
Enligt kreditupplysningslagen ska den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha ett legitimt behov. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.
Det är det kreditupplysningsföretag som lämnar ut en kreditupplysning som är ansvarigt för att det finns ett legitimt behov. Om en kreditupplysning tagits om dig utan att det funnits ett legitimt behov bör du därför kontakta kreditupplysningsföretaget. De ska då utreda vad som hänt och lämna besked till dig om sin inställning till det inträffade. Om du vill kan du också själv först kontakta frågeställaren för att ta reda på varför han eller hon tagit en kreditupplysning om dig.
Ja. Det är inte kreditens storlek som styr. Det som är avgörande för om man får ta en kreditupplysning på en privatperson är om det finns ett legitimt behov.
Enligt kreditupplysningslagen ska den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha ett legitimt behov. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.
Det är det kreditupplysningsföretag som lämnar ut en kreditupplysning som är ansvarigt för att det finns ett legitimt behov. Om en kreditupplysning tagits om dig utan att det funnits ett legitimt behov bör du därför kontakta kreditupplysningsföretaget. De ska då utreda vad som hänt och lämna besked till dig om sin inställning till det inträffade. Om du vill kan du också själv först kontakta frågeställaren för att ta reda på varför han eller hon tagit en kreditupplysning om dig.
