Vad innebär regeringens förslag till ändringar i kamerabevakningslagen? 

En statlig utredning (SOU 2024:27) lade i mitten av april 2024 fram förslag om att tillståndsplikten vid kamerabevakning ska upphöra under 2025. I ett tidigare blogginlägg har vi berättat om utredningens förslag. Igår, den 5 december, beslutade regeringen om sin lagrådsremiss till lagrådet med förslag på ändringar i kamerabevakningslagen.  

Politisk vilja att underlätta kamerabevakning

IMY bedömer att mycket talar för att regeringens förslag kommer att realiseras. Det finns en politisk vilja att underlätta användningen av kamerabevakning, i synnerhet för att bekämpa, förhindra och utreda brott. Här vill IMY poängtera att för andra än brottsbekämpande myndigheter föreslås samma regler gälla även fortsatt för att en kamerabevakning ska vara tillåten, bortsett från just tillståndskravet. För brottsbekämpande myndigheter föreslås dock vissa ändringar som gör det möjligt att kamerabevaka i fler fall. 

I det här blogginlägget hänvisar vi till avsnitt i den utredningspromemoria, SOU 2024:27 där förslagen presenterades. Om du snabbt vill bilda dig en uppfattning om förslagen finns en sammanfattning på sid. 19–32. 

Slutliga förslag till bestämmelser kommer längre fram i en proposition. 

Krav på dokumenterad intresseavvägning och förteckning

På sid. 434–440 och sid. 480–482 i SOU 2024:27 kan du läsa mer om den dokumenterade intresseavvägning som normalt ska tas fram för den som stödjer sin kamerabevakning på den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse i dataskyddsförordningens artikel 6.1 e, GDPR. Det är normalt fallet för myndigheter och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse. Det rör fristående och offentliga skolor, privata och offentliga vårdgivare, räddningstjänsten, återvinningscentraler med flera.

Den dokumenterade intresseavvägningen ska tas fram både avseende ytor man tidigare behövt ansöka om tillstånd för att få bevaka, men även platser som man med nuvarande regler inte behöver ansöka om tillstånd för. Det gäller till exempel inne i skolor, på kontor och andra ytor dit allmänheten inte anses ha tillträde.

För de aktörer som idag behöver ansöka om tillstånd föreslås även ett krav på att föra en förteckning över pågående kamerabevakning samt kamerabevakning som har upphört de senaste fem åren. Utredningens förslag i den här delen finns på sid. 428–434 och sid. 482–483 i SOU 2024:27.

Rättslig grund för kamerabevakning

Personuppgiftsbehandling, till exempel kamerabevakning, behöver ha en rättslig grund i artikel 6 i dataskyddsförordningen för att vara tillåten. Andra regler gäller för brottsbekämpande aktörer. Privata aktörer som inte utför en uppgift av allmänt intresse stödjer ofta sin kamerabevakning på den så kallade intresseavvägningen i artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen. Kamerabevakningen måste då, för att vara tillåten, vara nödvändig för ett berättigat intresse och behovet av kamerabevakningen måste väga tyngre än enskildas intresse av att inte bli bevakade på en plats. För dessa aktörer innebär de föreslagna reglerna i kamerabevakningslagen ingen skillnad. 

De som däremot bedriver kamerabevakning som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse, det vill säga med rättslig grund i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen, kommer i högre utsträckning att behöva säkerställa att de har en fastställd rättslig grund för sin behandling i nationell svensk rätt eller i EU-rätten om tillståndsplikten upphör. 

Vägledning från IMY

IMY är tillstånds- och tillsynsmyndighet för kamerabevakning och kommer att få ett större vägledande uppdrag med anledning av de nya reglerna. Därför arbetar vi för närvarande med att ta fram fördjupad vägledning för bedömningar vid kamerabevakning, både generell och mer specifik information knuten till kamerabevakning av vissa typer av platser och till vissa typer av bevakning. Den planerar vi att publicera på imy.se under våren 2025. Vi kommer att bygga ut informationen löpande. 

Redan idag finns vägledning om kamerabevakning på vår webbplats. Där finns även IMY:s kamerarapport från 2023 Vägledning vid kamerabevakning, med en allmän del och en del baserad på meddelade beslut om tillstånd på 18 olika områden, till exempel skolor, fritidsanläggningar och myndighetslokaler. 

Dessa beskrivningar kan utgöra vägledning även efter att tillståndsplikten har upphört, eftersom samma regler för och bedömningar av när en bevakning är tillåten och inte kommer att gälla för aktörer som inte är brottsbekämpande, utöver ändringen i tillståndskravet. I de fall IMY, tidigare Datainspektionen, eller en länsstyrelse innan dess, har meddelat tillstånd gäller bedömningarna i det tillståndet som en dokumenterad intresseavvägning som föreslås krävas i de nya reglerna, så länge bevakningen avser samma plats och omständigheter.

Under våren 2025 planerar vi att ta fram fördjupad vägledning om bland annat följande områden: 

• Skolor och förskolor
• Sjukhus och andra vårdinrättningar
• Gator, torg, parker och andra offentliga miljöer
• Arenor och sportanläggningar (inkl. simhall och gym)
• Parkeringar och parkeringshus
• Flerbostadshus 

Syftet med dessa vägledningar är bland annat att underlätta arbetet med att väga bevaknings- och integritetsintressena mot varandra. 

På vår webbplats finns även frågor och svar om kamerabevakning. Saknar du svar på en fråga eller vill du få vägledning kan du mejla oss på imy@imy.se. 

Sammanfattning

• Regeringens förslag innebär att den som vill kamerabevaka och tidigare har behövt ansöka om tillstånd själv måste göra den ofta svåra, men viktiga, avvägningen mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
• De svåra bedömningarna gör att IMY behöver öka sina insatser för att vägleda och granska för att se till att reglerna i kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen följs.
• Nuvarande tillståndsregler gäller till dess att utredningens förslag eventuellt har röstats igenom i riksdagen och ändringarna har trätt i kraft.

Jenny Bård
Enhetschef vid enheten för kamerabevakning på IMY