Kamerabevakning i skolor – vägledande frågor och svar

Integritetsintresset på skolor anses generellt sett vara högt, eftersom barn och unga uppehåller sig där. Barns personuppgifter anses särskilt skyddsvärda enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Skolan är även en arbetsplats där elever och personal måste befinna sig under verksamhetstid. Bevakning efter skoltid – när elever och anställda gått hem och lokalerna är låsta och larmade – beviljas normalt. Utomhus används dock ofta skolgårdar som lekplatser eller för andra fritidsändamål vilket medför att det även under kvällstid kan vara ett högt integritetsintresse på dessa platser.

Vi bedriver tillsyn för att säkerställa att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter. Vi genomför normalt tillsyn genom att skicka frågor som organisationen ska svara på skriftligen (skrivbordstillsyn). I brevet till organisationen framgår syftet med tillsynen. Ibland räcker det med de svar som vi får vid första tillfället, men det händer även att vi ställer kompletterande frågor. Vi kan också genomföra tillsyn på plats hos en organisation (inspektion). Om en inspektion ska genomföras får organisationen normalt information om detta i förväg.

IMY kontrollerar att bestämmelserna i dataskyddsförordningen (GDPR) och andra bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen, till exempel kamerabevakningslagen, följs. När ärendet är utrett fattar vi ett beslut i ärendet. Vi har ett antal så kallade korrigerande befogenheter, såsom exempelvis varning, föreläggande och administrativa sanktionsavgifter. Det är åtgärder som vi kan rikta mot den som bryter, eller riskerar att bryta, mot reglerna i GDPR.

Enligt praxis har skolgårdar generellt ansetts vara brottsutsatta platser. Vid området precis vid skolbyggnaders fasader anses integritetsintresset vara relativt lågt. Fasader och ytan två meter ut från fasaden brukar därför generellt sett vara tillåtna att kamerabevaka. Med hänsyn till det höga integritetsintresset som gäller för skolgårdar har följande tider, så kallade praxistider, accepterats för kamerabevakning, om inget särskilt framkommit som föranlett en annan bedömning: måndag–fredag klockan 20.00–06.00 samt lördag, söndag och övriga skolfria dagar klockan 17.00–07.00.

Nej, den som ska sätta upp kameror måste alltid göra en bedömning av om det verkligen finns ett behov av bevakning av just den plats som ska bevakas. Eftersom skolgårdar generellt har ansetts vara brottutsatta är det dock oftast tillåtet att bevaka fasader och ytan två meter ut från dem även om det inte har hunnit ske någon skadegörelse på aktuell skola.

Ja, om ni använder er av kamerabevakning måste ni alltid informera om det på ett begripligt och lättillgängligt sätt. Dataskyddsförordningen (GDPR) ställer flera krav på vad informationen ska innehålla.

IMY:s rekommendation är att ni informerar dem som bevakas på två olika sätt, via två så kallade informationslager. Det första lagret ges normalt på en skylt med den viktigaste informationen om bevakningen. Skylten bör placeras i ögonhöjd så det blir tydligt att ett område är bevakat innan någon går in på det. Om det finns flera olika ingångar till ett bevakat område bör varje ingång ha en separat skylt. Ett andra informationslager med all information som ska lämnas kan ges på annat sätt.

IMY har beviljat skolor att inomhus ha kamerabevakning som aktiveras i samband med ett aktiverat inrymningslarm. Det har då varit fråga om allvarliga situationer när en händelse föranleder en manuell aktivering av bevakningen. IMY har varit mer restriktiv med att bevilja bevakning i skolor i samband med brandlarm på grund av det höga integritetsintresset som gäller när verksamhet pågår i skolan och risken för falsklarm som aktiverar bevakning utan att det föreligger ett behov. En helhetsbedömning får dock göras från fall till fall.

Det finns inte något direkt hinder för privata skolor att använda sig av ”intresseavvägning” som rättslig grund. Eftersom den rättsliga grunden ”uppgift av allmänt intresse” oftast kan användas vid verksamhet som bedrivs enligt bland annat skollagen, behöver privata skolor sällan eller aldrig använda den rättsliga grunden ”intresseavvägning”.

För att en privatskola ska få kamerabevaka efter en intresseavvägning, krävs det att personuppgiftsbehandlingen (i form av kamerabevakning) är nödvändig för ett ändamål som rör ett berättigat intresse, och att den registrerades intresse av skydd för sina personuppgifter inte väger tyngre.

Offentliga skolor får som huvudregel inte använda intresseavvägning som rättslig grund vid fullgörande av sina uppgifter.

Det går att bedriva kamerabevakning i flera syften, exempelvis för att förebygga både brott och olyckor på en plats. Alla ändamål utgör dock inte tillräckligt tungt vägande syften för att kamerabevakning ska kunna tillåtas. Kamerabevakning som syftar till att förhindra mobbning eller kontrollera hur anställda sköter sitt jobb är normalt inte ändamål som kan berättiga kamerabevakning. Hänsyn ska dock alltid tas till omständigheterna i det enskilda fallet.

Det krävs som utgångspunkt en bedömning för varje enskild plats som ska bevakas. En konsekvensbedömning kan omfatta en serie av liknande behandlingar som medför liknande höga risker. I förarbetena till kamerabevakningslagen framgår exempelvis att en myndighet bör kunna ta fram en konsekvensbedömning som kan användas vid flera bevakningssituationer.

Om bevakning av skolor ska ske inom praxistider kan i praktiken samma bedömning ofta återanvändas för olika skolor. Om bevakning ska ske utanför praxistider är det dock relevant att veta vilka brott eller incidenter som skett på en viss plats för att bedöma behovet av bevakning.