Behandlas person­uppgifter vid kamera­bevakning med integritets­vänlig teknik?

Då sker det väl heller ingen behandling av personuppgifter och är ingen fråga för IMY? Tyvärr är det kanske inte så enkelt. Vi på IMY har nyligen bedömt frågan och här reder vi ut begreppen.

Den initiala insamlingen kan innebära att ni behandlar personuppgifter

För den som vill kamerabevaka med starkt skydd för den personliga integriteten, det som kallas integritetsvänlig teknik, är det viktigt att tänka på att även den initiala insamlingen av filmmaterial ofta innebär att personuppgifter behandlas. Därmed omfattas den av reglerna i dataskyddsförordningen, och ibland även av kamerabevakningslagen. Det spelar ingen roll att filmmaterial i ett senare skede anonymiseras.

IMY konstaterade nyligen i ett tillsynsbeslut mot en kommun att redan upptagning av bildmaterial med hög upplösning, överföringen av materialet till en server och bearbetningen av bildmaterialet innebär att bevakningen omfattas av kamerabevakningslagen.

Personer kan vara identifierbara även med pixelering

I beslutet bedömde IMY att det även på de pixelerade kamerabilderna gick att identifiera enskilda personer. Det är viktigt att tänka på att det ibland kan vara möjligt att identifiera människor även om ett material är pixelerat, till exempel genom kroppsbyggnad, rörelsemönster eller andra kännetecken som pixeleringen inte döljer helt och hållet. Detta gäller särskilt vid bevakning där samma personer frekvent uppehåller sig, till exempel vid skolor. Om samma personer ofta befinner sig på platsen är det lättare att identifiera dem.

Pixeleringen av bildmaterialet innebär dock att integritetsintrånget minskar, jämfört med om det under hela processen varit fråga om behandling och lagring av högupplösta bilder. Att använda integritetsvänlig teknik är något positivt, men vi kan inte ta för givet att tekniken gör identifiering omöjlig och att det därför inte sker någon behandling av personuppgifter.

Tillsynsbeslutet mot kommunen är överklagat till förvaltningsrätten för prövning i domstol.

Två sätt att få ny teknik bedömd

Teknikutvecklingen går snabbt och hur vet man vilken teknik som är tillräckligt bra? Förutom i beslutet gällande kommunen så har frågan bedömts av oss vid tillståndsprövning. Vårt beslut om att inte ge tillstånd har sedan blivit överklagat och kammarrätten har nyligen också gått på samma linje: att det trots kamerabildernas låga upplösning är möjligt att identifiera enskilda personer. En ansökan om tillstånd för att få kamerabevaka kan alltså vara en väg för att få en teknik bedömd av IMY. Men det gäller bara dem som ska söka tillstånd, det vill säga myndigheter eller aktörer som annars utför en uppgift av allmänt intresse, som till exempel privat sjukvård och privata skolor.

Ett annat sätt är att den som är ansvarig för behandling av personuppgifterna begär förhandssamråd med IMY. En förutsättning för att kunna göra det är att man först gjort en konsekvensbedömning av bevakningen och då konstaterat att det finns höga risker för integriteten som inte gått att åtgärda. En risk kan handla om en eventuellt felaktig bedömning av att bevakningen inte innebär identifiering, med följden att reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen inte följs.

Så är IMY positiva till integritetsvänliga tekniker som ska höja skyddet av enskildas integritet? Absolut! Men ni som är ansvariga måste tänka på att det ofta ändå sker en behandling av personuppgifter och att ni därmed måste följa dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

Jenny Bård, tf enhetschef för enheten för kamerabevakning
Moa Nordqvist, jurist på enheten för kamerabevakning